Dela nyhet
Hur är det att gå på orienteringsgymnasium?
1 nov 2020 0 kommentarer
Flera av Täbys nuvarande och tidigare juniorer har valt att gå på orienteringsgymnasium. En del flyttar till annan ort medans andra går på OLGY i närområdet. InfoKommittén ställde 3 korta frågor till kompisarna Doris och Fredrika som båda nyligen börjat på OLGY - Doris i Sollentuna och Fredrika i Sandviken.
Hej Doris och Fredrika!
1. Berätta lite om hur det är att gå på OLGY?
Doris:
För ungefär två månader sedan började jag på Rudbecks orienteringsgymnasium i Sollentuna. Den nya skolan och träningsschemat är annorlunda jämfört med grundskolan, men jag känner att jag kommit till rätta. Då jag började skolåret som skadad har jag kunnat köra alternativ träning och deltagit i både roliga och kluriga teknikträningar lagda av Gustav Bergman. Men nu som skadefri blir det mycket löp- och styrketräning. På Rudbeck har vi blockundervisning som passar bra med träningen, man kanske inte får så många håltimmar men roliga träningspass.
Fredrika:
Det är en sådan speciell gemenskap som man inte kan föreställa sig. Man lär känna människor på en helt annan nivå och det finns alltid någon man kan ta hjälp av. Man spenderar i princip 24 timmar om dygnet med flera av de andra i sin årskurs. Man får en till familj som befinner sig i samma sits med liknande tankar. Eftersom man bor med de man går i skolan med bli även plugget lättare. Vi sitter nästan alltid och pluggar tillsammans vilket gör det både roligare och lättare att förstå.
På kvällarna spenderas tiden vid pingisborden, ute på fotbollsplanen, ihopträngda i sofforna för gemensamma filmkvällar, springandes upp och ner i trapphuset eller skrattandes vid köksborden.
2. Vad är det bästa (hittills) med OLGY?
Doris:
Jag trivs väldigt bra. Tillsammans med friidrottarna bildar orienterarna
en mentorsgrupp med bra gemenskap. Eftersom många träningar utförs i blandade grupper med både orienterare och friidrottare får man en stark sammanhållning som gör mig väldigt glad. Efter träningarna diskuteras träningspasset och man kan få tips av både andra elever och tränare. Jag känner att jag utvecklats på den korta tid jag har gått på Rudbeck. När träningen kommer in på schemat blir det lättare att ta sig an den och lättare att nå sina mål.
Fredrika:
Det absolut bästa är gemenskapen och glädjen. Det finns alltid någon du kan gå till. Både i skolan, på träningarna och på boendet. Det är väldigt positiv energi och alla stöttar varandra till att bli bättre utan någon som helst press sinsemellan. Det är en väldigt avslappnad miljö. Även om man bor 2-3 i egna lägenheter är allas ytterdörrar alltid öppna vilket gör att, om man vill, lätt kan flyta runt mellan olika lägenheter samtidigt som man kan vara ensam på sitt rum. (Detta är väldigt bra då alla är olika som personer, vissa extroverta och andra introverta, båda helt accepterade.)
3. Vilka råd skulle du ge till yngre klubbkompisar som kanske funderar på att söka till OLGY?
Doris:
Att börja på orienteringsgymnasium visade sig vara det rätta för mig. Om du är engagerad i träningen och vill bli bättre på din idrott och känner att du kan balansera det med studierna och det vanliga skolarbetet är det en bra möjlighet. Du får in träningen i vardagen på ett helt annat sätt när det ligger i schemat. Du är aldrig ensam och du har tränare du kan anförtro dig åt. Möjligheterna du får på ett idrottsgymnasium är svåra att uppnå på andra sätt, du får nya kontakter och nya lärdomar som kommer vara viktiga om du vill ha en karriär inom idrott eller bara
se en utveckling både fysiskt och tekniskt. Jag tycker att om man tvekar om att börja på idrottsgymnasium så ska man alltid söka. Jag själv var inte säker i början men efter öppet hus och testerna var jag säker på att detta var det jag ville.
Fredrika:
Det viktigaste när du bestämmer vilken skola du söker till är känslan när du besöker skolan och träffar tränarna. Känns det som en trygg miljö där du skulle kunna tänka dig att spendera de kommande 3 åren i?
Självklart är det roligt 99.9% av tiden men det är mycket extra ansvar som tillkommer när man flyttar hemifrån som man inte kan föreställa sig. Vissa dagar börjar träningen börjar 7.45 och sedan slutar skolan 17.00 för att man sedan ska gå hem och laga mat, diska, städa, ta hand om tvätten, mm. Så tiden du får av skolan att träna kompenseras av allt annat du måste göra. Så enligt mig är det ingen ide att flytta till ett idrottsgymnasium för träningstiden utan du ska göra det för att du tycker det verkar vara en rolig upplevelse och vill utvecklas som individ och hur du fungerar i grupp. Sedan är iallafall tränarna i Sandviken helt fantastiska. De hjälper dig med så mycket mer än bara träningen, det är som att ha en egen livscoach som får dig att bryta ner dina tankesätt i små bitar för att lära känna dig själv bättre och utvecklas som person. De får en att reflektera över saker du annars aldrig skulle tänka på.
Sedan är det bra att inte ta testerna för seriöst. Vara bara dig själv och tydlig med vad du vill så kommer det gå jättebra. Ett tips är att reflektera över hur du är som person då det kommer många frågor på den sociala intervjun som du aldrig haft i åtanke innan.
Tack, Doris och Fredrika, för denna inblick i er vardag på OLGY. Kul att höra att ni trivs så bra!
/InfoKommittén