Laguppställning
Referat
Menisken - SG
21 apr 2017 1 kommentarer
Hej Radiopsykologen/Allan Linnér
Jag är ett fotbollslags som har problem. Egentligen är jag ganska duktig. Iaf ibland. Jag kan spela snyggt, bra och effektivt. Jag kan skjuta mål. Även om jag också missar fler lägen än vad jag vill och borde. Som igår när jag träffade SG 97. Jag sköt två mål i första halvleken och spelade mycket bra. De hade inte en chans. Inte en susning. Jag vet att de sköt en frispark i ribban och hade ett avslut i en stolpe. Men det var till följd av slump. Jag menar spelmässigt. Jag var jättebra och de var helt utan chans. Sedan tvingade domaren mig att ta paus. Och när jag började igen efteråt var jag kanske inte riktigt lika bra men ändå inte dålig. Och så släppte jag in ett mål. Och i samma stund förstod hela mitt jag att här kommer det bli fler mål i baken. Jag tänker så helt utan anledning. Jag är bra men tror att jag är usel så fort jag släpper in ett (!) mål. Jag måste ha dålig självkänsla. Dåligt självförtroende. Sen släpper jag in två mål till jättesnabbt och sedan lyckas jag inte döna in bollen framåt trots jättemånga lägen och i sista sekvensen släpper jag in ett mål till bara för att befästa självförnedringen. Varför gör jag såhär mot mig själv? Jag förstår inte. Det är som att jag glömmer bort hur man spelar fotboll så fort jag möter minsta lilla motgång. Vissa kallar mig lynnig och ojämn. Men jag tror bara att jag har en ömtålig själ.
Kanske du kan ta upp mig och mitt fall i programmet?
Jag behöver verkligen hjälp och är förändringsbenägen och kan tänka mig att testa det mesta. Jag hörde en gång om en tränare som lämnade kvar sina spelare ute på planen under pausen. Kanske det är så enkelt? Annars botaniserar jag helst bland det mer djuplodande gardet. Gärna med fokus på de tyngre existensialisterna såsom Sarte eller Camus (de Beauvoir?), kanske Kierkegaard, eller varför inte Nietzche eller Heidegger. Möjligen Freud, men bara om vi tränger riktigt djupt in i min barndomen. Kanske något hände redan där, under grusplanskrigen i 7b 1974, som predestinerat min ömtåliga loosersjäl? Kanske jag inte ens är Menisken utan någon annan? Kanske jag är GAIS? Jag undviker gärna lättviktarna inom den kognitiva beteendeterapin då jag hellre vill förstå orsaken till än att enbart hitta medel att hantera problemen när de uppstår. Jag vill till varje pris undvika självhjälpslitteraturträsket. Hamnar vi där så krökar jag hellre solo på Wing Wha.
Jag klarar inte av att vara bra men förlora gång efter gång för att jag skänker bort segrarna till mina motståndare bara för att jag reser till den mentala istiden vid minsta lilla motgång.
Jag behöver hälp! Hör gärna av dig för det kan inte fortsätta såhär för mig.
Varma fotbollshälsningar
Menisken IF
Kommentarer