9 - 6

Vi snackar Söndag. Vi snackar hemmamatch mot Åtvidaberg. Vi snackar kaoset som uppstår när vår enda målvakt för dagen är sjuk. Men framförallt, vi snackar innebandy och lyckan att få lira i ett lag.

Efter lite strul, med vem som skulle stå i mål, vilket ingen ville, så löste det sig tillslut med att jag själv fick ställa mig i målet och agera ”vägg”. Med lovord om att de inte skulle få komma till så mycket skott, och det lät ju lovande.

Period 1:

Inledningsvis i matchen så såg det inte så jättebra ut. Å det tog bara 0.21 sekunder innan de lyckades göra mål, ett mål jag tar på mig helt och hållet och skyller på att jag kanske skall spela med linser. Men 1 mål är ju inget mål, så vi försökte spela vidare, dock har det lite flax när de 11 minuter senare får in sitt 0-2 mål. Den studsade lite överallt tror jag. Men om ett mål är inget mål och två är lika med noll, så vi reflekterade inte så mycket över det utan känslan hade spridit sig inom laget att vi faktiskt är bättre än dem och det skulle snart visa sig. Å om allt var lite bak och fram idag så var det väl på tiden att Arvid kunde lägga en fin passning till Brandon så hon kunde få lov att göra sitt första mål i den blåa tröjan. Varför inte spexa till det lite med att göra det på ett back-handskott, tror jag Jenna tänkte, för det var det hon gjorde pang-bom mål!  Sen dröjde det bara 2 minuter till innan Arvid tyckte det var dags att slå en passning till Lustig denna gång så hon skulle kunna göra hennes, för dagen, första mål.  Och mål det blev det, och 2-2 och vi var ikapp!  För att då visa att vi var lite bättre var det vid 17.24 dags för Sandström-Jenna att göra ett mål. Sandström springer och virrar runt lite bakom deras mål, passar in framför mål där Jenna står och styr in den. Kanske inte det snyggaste, kanske inte det hårdaste målet Jenna har gjort men den gick in och framförallt den gick inte i målramen! Euuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuurrrrrrrrrrrrk. Där tjöt matchklockan och vi gick till period paus med 3-2.

Period 2:

Det här med att vara med från början är inte riktig vår grej. De fick frislag efter 40 sekunder och vi är alla är borta och kolla fall kiosken har öppet eller något för på plan är vi inte med i alla fall. Jag stod nog sist i kön för de lyckas göra ett jättefjuttigt mål, och tyvärr är det kvitterat till 3-3.
Men som så många gånger förr, skam den som ger sig. De åker vid 03.51 på en utvisning för hög klubba. Jag hörde rykten från förra matchen om ett ”Legendariskt” pp-mål och hoppades på att jag skulle få beskåda något liknande från min plats i mål. Och som jag fick och inte bara en gång, utan två gånger!  Första pp-målet gjordes av Lustig med pass från Ante. Under denna tid som målet gjordes hade Åtvidaberg dragit på sig ytterligare en utvisning så vi får fortsätta spela pp. Å varför inte passa på att göra ett mål till då? Jo det tyckte de allt att de skulle så Mimmi slår in den efter pass från Arvid och minns jag inte helt tokigt så var även detta mål ett back-handskott? (Det var ett par stycken sådana men jag var ofta så nervös i målet så jag har lite glömt bort vilka det var) 5-3 till oss och det börjar kännas lite lugnare. Sen händer det igen att Åtvidaberg får ett frislag och igen är vi inte helt med, utan de slår in den i mål ganska så snyggt faktiskt och ställningen är 5-4.
Vi får dock tillfälle att spela  pp, något som vi, äntligen,  blivit bra att göra mål i. Dock var just detta pp-inte allt för strukturerat men mål gjorde vi ändå. Dock skulle jag nog mer säga att det tredje pp-målet är lite mer av en solo prestation av Ante som skjuter in den hårt slätt och snyggt i mål från mittplan.  Med 1½ minut kvar av perioden så vill Brandon tacka för senast och slår en smörpass till Arvid som skjuter in 7-4. Och Euuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuurk! Där lät klockan igen vilket innebar periodvila!

Period 3:
I pausen var det klara direktiv, inget messpel nu för att vi leder, ingen slappnar av den läxan har vi lärt oss från tidigare matcher och den historien skulle inte få upprepa sig här.

Äntligen verkar vi vara med från periodstart också för det är vi som lyckas göra första målet efter 02.41. Otroligt skönt, och det är Brandon som passar på att fortsätta sin nyligen inledda poängskörd. Assisten står Lustig för, lustig som några sekunder innan gav sig ut på en liten indiandribbling i iförsvarszon, tror hon ville åtgärda att hon nästan orsakat mig en hjärtattack så det tackar jag för, (Lustig du är förlåten, å passen var som vanligt jättebra!)
Något som var mindre bra var att det lyckades göra 8-5 nån minut efter, vad jag gjorde då vet jag inte men mellan stolparna var jag nog inte i alla fall. Men eftersom mina kära lagkamrater faktiskt lovat att de skulle göra sitt bästa så tröstade de mig lite genom att göra ett 9:de mål lite senare i matchen genom Arvid efter ett pass av Södereng. Det kändes fint och det var riktigt snyggt! Dock lyckades jag inte riktigt leverera tillbaka utan de fick lov att göra ett sånt där ”fis”-mål igen men vad gör det, när vi faktiskt lyckades vinna med 9-6 tillslut!

VINST!! Säsongens andra, helt kalasbra och det var riktigt rättvist. Det var riktigt superkul att se er spela idag tjejer, så mycket kämparanda. Härligt! Jag skulle kunna skriva nästan lika mycket till men sammanfattar allt i ett ord som beskriver insatsen och känslan idag: GÖTT!

Dagens citat: ”Lustig, jag ser ingenting” avd. det är viktigt att hålla rent framför mål.

Dagens platta fall: Tilldelas Evve som gjorde ett magplask från avbytarbänken och in på plan, en dagens ros till Brandon som hjälpte henne med detta.

Dagens låt: Innebandy - 250KG kärlek 

Tack och hej!

Er målvakt för dagen - Elin "Foppa" Forsberg