Årsmöte i KGoIFs, Veteranklubb

Styrelsen från vänster: Lena Horndahl, Gunnar Bruhn, Birgitta Björndahl, Ove Larsson, Elisabeth Lindholm, Dan Eriksson, Thomas Hagberg, Anders Calles

KGoIFs Veteraner har hållit årsmöte i Pelarsalen i Kvarnsvedens Folkets Hus med Elisabeth Lindholm som ordförande och Anders Calles som sekreterare. Redovisningen av det gångna årets verksamhet och ekonomiska förehavanden godkändes och styrelsen beviljades
ansvarsfrihet. Styrelseledamöter som stod i tur att avgå omvaldes och Dan Eriksson valdes in som styrelsesuppleant efter avgående Ove Täkte, som under våren flyttar till annan ort.
Styrelsen verkar för att ordna träffar med föreläsningar eller musik samt lotterier eller bingospel. Två gånger per år görs heldagsresor till spännande platser, den ena av dessa resor är hemlig och lockar många att delta.

Dessutom har klubben en aktiv boulegrupp, som träffas varje tisdag under trevliga former.

Medlemmarnas medelålder är drygt 80 år, så Innevarande år kommer medlemsrekrytering att prioriteras.

Veteranklubben delade under årsmötet ut ett ungdomsstipendium till friidrottare Erik Isebrink (kortsprint).

Gäst vid årsmötet var kyrkoherde emerita Ann-Gerd Jansson

Ann-Gerd berättade att när hon föddes i Söderbärke en dag i maj för snart 77 år sedan, välkomnades hon till världen av sin far som sjöng ”När lillan kom till jorden, det var en dag imaj när göken gol”. Hon växte upp på en bondgård och lärde sig i mycket unga år såväl att handmjölka gårdens kor, som att köra traktor.
Hon prästvigdes i Västerås domkyrka 14 december 1975 och fick omgående en tjänst i Stora Tuna och Torsångs församlingar och fick genom kyrkoherde Carl Erik Nordblad en fantastisk introduktion och handledning.
Själva tjänsten började med en rivstart: Hon skulle hålla julotta i Idkerbergets kapell kl 7:00 på juldagens morgon, men fick på julaftons eftermiddag ett telefonsamtal från komminister Jörgen Dicander, som meddelade att han var sjuk och att Ann-Gerd även fick ta hans julotta i
Finnsåsens fäbodar kl 5:00 samma morgon. Du hinner, sade han (och det gjorde hon). Hon minns att Kalle Björklund vid julottan i Idkerberget denna morgon spelade psalmen ”O helga natt” på en såg!
Som präst har man tystnadsplikt, men några händelser i samband med sin tjänsteutövning delgav hon oss. Hennes uppskattade berättelser visade, att vara präst inte bara innebär att vara nära livet, kärleken och döden, utan också att man hamnar i en hel del spontana
vardagssituationer av såväl oväntade, som dråpliga och underbara händelser:
Hon berättade om ett besök på ett äldreboende, där hon som ung och oerfaren tog av en äldre, butter farbror hatten, varvid farbrorn skrek: ”Ge fan i hatten, prästjävel! Dra åt helvete!”
Hon har vid hembesök fått visa världsliga färdigheter som att hjälpa en farbror att stoppa hans pipa och hjälpa en annan att klämma en pris snus – för det ska man ju kunna, annars är man ju inte så hävlig…
…och om en liten pojke som sjöng ” Ja, må hon leva…” när han följde med sin mamma till en anhörigs grav.
Hon avslutade med en underbar berättelse om två små kusiner, som för första gången deltog i ett dop och blev så imponerade, att de när de kom hem skulle leka dop och döpa sin docka. De ordnade för dopakten i vardagsrummet och bjöd in sina föräldrar och övriga släktingar.
Sedan tog de dockan och döpte den ”i Faderns och Sonens och Den Heliga Ann-Gerds namn!” Ja, barn är verkligen härliga!
2014 blev Ann-Gerd utsedd till hovpredikant och som hovpredikant tjänstgjorde Ann-Gerd i Slottskyrkan 2 gånger per år, fram till sin pensionering för 8 år sedan.

Som tradition avnjöts kaffe och goda semlor på årsmötet, samt genomfördes ett lotteri där 7 vinnare hade valt de rätta lotterna.

Insänt av Birgitta Björndahl