3 - 3

GS 20130522 21:00

Kärringöns FC-Lövet/Johannebergs IF 3-3 (2-2)

Start11: Andreas - Sebbe, Wange, Emir, Westh – Sankan, Vega, Rozgar, Olle W – Tom, Henke.
Supersubs: Hedberg, Sörensen, Håkan Lundborg, Jonathan.
Matchcoach: Jocke.

Hemmapublik 5.
Bortapublik 12 (Lars-Yngve a.k.a. Andreas d.ä, Fia a.k.a. Toms mamma, Wille, Tobbe, Micke & Klas, Henriks mamma, de misstänksamma och några agenter)

Bortamatch på Guldheden Södra, det tackar vi för. Hemmalaget kom till spel med självförtroende och vita tröjor. Det senare innebar att bortalaget Lövet fick byta ut sin vita bortatröja mot sin ordinarie vinröda. Följden av detta blev en färgkombination som aldrig tidigare har setts inom Göteborgsfotbollen. Gammeldags vinröd tröja, röda shorts, svarta strumpor. Ingen fröjd för ögat. Debutant Sörensen lugnade sina lagkamrater och lät meddela att han sett folk kombinera rött och rosa.
Matchen blev en jämn historia från start till mål. Kärringön hade råg i ryggen efter de hittills tre meriterande segrarna och Lövets nyfunna form med poänggivande spel höll i sig. För oss åskådare var det en trevlig och händelserik match att titta på. Stor del i detta hade två ickegnälliga lag samt en domare som blåste på en hög nivå för att blåsa på en låg nivå.
Hela matchen radades det upp målchanser åt båda håll. Lagen följde varann i målprotokollet och matchen slutade ganska logiskt oavgjort. Det ska dock tilläggas att de vinrödröda bortaspelande Johannebergarna hade två ypperliga tillfällen att avgöra mot slutet, så även om resultatet totalt känns rättvist gnager en känsla av två förlorade poäng i bakhuvudet på alla i bortaklacken.
Några höjdpunkter:
Håkan Lundborgs chipp: Legenden, veteranen och slitvargen Håkan Lundborg kom in på centralt mittfält och slet i vanlig ordning. En plötslig briljans infinner sig efter hårt bollvinnande. Hågge vänder bort motståndaren, ser en påbörjad löpning av Henke i ögonvrån. Chippen han smeker iväg är ett svårt nummer. Väl avvägd, en reslig backlinje överspelad, landar perfekt för Henke som kan vända upp i struten. Hur just detta anfall slutade ingår inte i höjdpunktspaketet.
Toms andra balja: Mottag felvänd just utanför straffområdet, vänder upp och vänder bort sin markering i samma rörelse, ett välplacerat distinkt skott i nättaket. Helt enkelt klass. Från bortaklacken hördes någon ropa ’son of a striker’.
Att hålla sin stolpe: Kärringön var genomgående farliga på fasta situationer. Deras hörnor blev till målchans i princip varje gång. Vid en hörna skapade två, en nick mot vänster stolpe och ett skott mot höger stolpe . Båda räddades av våra yttermittfältare som med tålamod stod kvar vid respektive stolpe och rensade i sista stund. Minnet sviker här och jag kan inte med säkerhet komma ihåg vilka de två hjältarna var då vi frekvent använde oss av vår starka bänk på dessa positioner. Några ur kvartetten Sankan, Olle W, Sörensen & Jonathan var säkerligen inblandade.
Kapitlet om Erik Westh:
90 minuters konstant löpande från box till box på högerkanten. Detta kryddat med ett vackert mål som var en direkt följd av denna mans fenomenala vilja att alltid vara där bollen är och att ha den extra energi som krävs för att befinna sig i en yta dit ingen annan orkat. Mullsjösonen måhända har lite trassel med tekniken tidvis och det kan vara så att det finns tillfällen då hans uppspel verkligen hör hemma i division 7 men detta överskuggades med råge av högerbacksinsatsen denna kväll.
Värt att notera:
Lövet ställde upp med inte mindre än tre debutanter i tävlingssammanhang, Jonathan, Hedberg och Sörensen (måhända har de tävlat förr men inte iklädda LJIF’s ställ). Alla tre gjorde starka inhopp och visade upp god laganda. Nu har Lövet det djup i truppen som laget så väl behöver.

Rapporterat av Joakim Andersen