2 - 2

I finalen mötte vi lite oväntat Komarken. Ett lag som egentligen var lika oväntat som oss då förhandssnacket (störst och bäst trupper) och divisionstillhörighet tydde på att Skottfint (leder div 5B) och Lerum (leder div 4A) skulle vara de lag som skulle ta hem det här oavsett handikapp. Som bekant är dock bollen rund och tur är väl det…

Komarken fick i sin första match i gruppen 3-3 (handikapp) mot Lerum vann mot Majorna med 1-0 (ledare i ”vår” div 7C) och förlorade mot Skottfint med 2-1 efter att ha missat straff. Detta gjorde att de kom trea och tvingades spela kvartsfinal mot FC Ale innan de spelade semi mot Lerum. Mot Ale lyckades de dra på sig inte mindre än 4 gula kort men vann uppenbarligen matchen och fick möta Lerum med enbart 12 spelare. En match där de krigade till sig 2-2 (efter en missad handikappstraff) och vann sedermera på straffar. Ett rött kort fick de se i matchen men mot oss var de återigen 15 spelare. Att de hade spelat både fler och tuffare matcher tydde innan på att de skulle var mer slitna. Att medelåldern skilde 10 år tydde på det motsatta. 

Lövet Tisdag fick tillbaka både AnPe, Emil och (en långtidsskadad?) Stäring till finalen men förlorade samtidigt, Pontus, Lundborg, Westhen, Marcus och Nyström.

Eftersom Komarken spelar i division 7D (2:a plats) fick de som brukligt en straff på oss innan match. En straff som Chris tyvärr fick se gå in vid sidan om honom. 

Komarken lade sig till en början på defensiven samtidigt som Lövet (återigen) öppnade positivt. Komarken är ett talangfullt lag men defensivt har de mycket att lära så deras inledande taktik(?) var illa vald. I vilket fall skapade vi många chanser och i ett av dessa (finns på film) fick jag boll på kant, gick runt en back och passade in till en perfekt inlöpandes Matsen som behärskat gjorde 1-1. Efter målet lutade vi oss tillbaka lite samtidigt som Komarken drog upp tempot med ett fantastiskt passningsspel och en enorm frenesi i defensiven. Vi fick springa enormt mycket utan boll och det kändes som om alla sprang ute i ingenmansland. I slutet av halvleken kom kallduschen då Komarken (efter offside?) kunde göra 1.2. Själv kan jag omöjligen avgöra om det var offside eller inte men av folk från sidan var det inte det. Faktum var dock att vi hade 1-2 i paus.

I andra fortsatte Komarken ha det mesta av spelet. Allteftersom halvleken gick började Komarkens tunga schema ta ut sin rätt och de började helt enkelt tröttna och Lövet kunde ta över mer och mer. Något som förstärktes när Thomas gick upp offensivt och Stäring gick in som mittback. Vi började slå långt och Thomas vann dueller som vi där framme sprang som vargar på. Matsen hittade löpvägar som aldrig tidigare (i Lövet) och efter Thomas nickat fram (i duell) honom tog han emot på bröstet och sköt in 2-2 på ett oerhört imponerat vis, trodde vi. För linjemannen hittade en offside som ingen annan såg. Det blev lite irriterad stämning i Lövetlägret efter två offsideavblåsningar emot oss och kort efter detta gick Bredow ut för att åka mot kusten. I det hör läget kändes det tungt men samtidigt kom Håkan in och gav oss energi. Vi fick en hörna där AnPe gick upp och fick ett mycket fint nickläge men bollen träffade mittbacken i huvudet som deckades, patetiskt. Vekhet är något jag själv avskyr ligga och åma sig efter att ha blivit träffad av en nickboll, en annan umgicks ju med ett stålstaket utan att ligga och åma sig. 

I vilket fall reste vi oss och kämpade på. Med fem minuter kvar passade (Thomas igen eller vem var det?) fram Matsen som kunde skjuta in 2-2 till Lövet Tisdag. Resten av matchen spelades av och matchen gick till straffar. 

Fem stolta herrar gjorde klart att de ville slå straff. Under straffarnas gång klargjorde Jimmie att han var alltför nervös för att slå straff. Stort att våga säga det i det läget, ibland går det bara inte. 

Turordningen:

Thomas Bahnson
Chris Linde
Emil Olsson
Håkan Lundborg
Andreas Pettersson

Efter tio snygga straffar och lika många mål var det dags för Komarken att slå sin sjätte straff. För Lövet valdes Mats Ternlind, näst på tur var en extremt nervös tränare och ordförande. Komarken sköt stolpe ut och Mats Ternlind stegade fram. Efter två mål under matchen kändes det säkert att han skulle göra mål och bli den store matchvinnaren. Han stegade fram och satte den kallt. Ett underbart jubel med improviserad Lövetdans och (givetvis) Lövetsången utspelades framför publiken. 

Matchens spelare utsåg arrangörerna välförtjänt till Mats Ternlind men alla gjorde en fantastisk insats och jag väljer att lyfta hela laget istället för enskilda. Var stolta och sug in er nu killar. Vi skall heller inte glömma ett smart coachande från Hugo som var extremt viktigt på slutet. Hoppas att han är med även i serien. 

Segern innebär att Lövet Tisdag IF har tagit sin andra titel på lika många år. Samtidigt har vi spelat in 27 500 till klubbkassan i form av presentkort på träningsläger till nästa år och presentkort på Inter Sport.

Bilder och en längre analys av hela Cupen kommer att publiceras efter hand.

/ H J