8 - 0

Lövet Tisdag åkte återigen ut till ö och under min tid i Lövet Tisdag har vi aldrig vunnit en fotbollsmatch på en ö. Det gjorde vi inte den här gången heller. I säsongens svåraste(?) bortamatch gav vi oss i ärlighetens namn inte oss själva chansen heller. Att det i en trupp av 28 finns 15 som antingen är skadade eller tycker att de hade betydligt viktigare att göra än att spela fotboll är givetvis lite för mycket. Senaste veckan har jag jobbat för att få ihop en trupp. Något som jag hade hoppats att vi skulle lämna i och med att vi gick upp från sjuan. Den trupp som vi till slut fick ihop höll (i dagsläget, talangen finns) just en standard i mitten av sjuan. När motståndet håller åtminstone hög division 6 klass så går det helt enkelt inte. Man kan drömma och man kan göra en kanonmatch men det skall mycket till. Till bakgrund av detta så kan man inte, trots ett resultat som inte är så smickrande (största förlusten i modern tid), vara annat än imponerad av den fotboll Lövet Tisdag IF kunde prestera i den första halvleken. 

Det var i och för sig rullgardin ned direkt när Styrsös första skott på något märkligt sätt går under Christer (Lövets första handbollsmålvakt). Förutom att det var oerhört tragiskt så såg det rätt roligt ut. Förutom det har vi egentligen i hela första halvlek ett rätt fint spel och skapar några halvheta chanser. Styrsö hade givetvis fler och tvåan kändes rätt naturlig. När de väldigt enkelt får göra 3-0 precis innan halvtidspausen känns det väl i princip helt kört. Andra halvlek byts vi sönder totalt och det får rinna iväg. Mycket mer finns väl egentligen inte att säga om matchen.

Ingen av de som spelade skall vara missnöjda med sin insats totalt sett. Vi kämpar och alla gör sitt bästa och mer kan man inte kräva av en man. Istället är det ni som inte kunde vara med som får skämmas. Hur bra skäl ni än hade så gjorde vi vårt bästa och det gjorde inte ni.

Löven denna match:

Mats Ternlind för att han offrar sin lediga lördag och åker ut och coachar oss. Klubben behöver uppenbarligen fler som Mats. 

AnPe för att han helt enkelt är bäst. 

Stefan Johansson för att han med sitt lugn och fina fotbollskunskaper bidrar oerhört till Lövets spel. Att han dessutom inte gör bort sig på innermitt när han får hoppa in där var riktigt imponerande. 

Franken för att han på sitt 60-åriga levnadsår fortfarande vill spela fotboll med unga grabbar. Det är Lövet 
Tisdag IF!

Go Leafs Go