0 - 3

Tack vare Sommarfesten fick vi äran att spela ett derby inför storpublik. Man får nog leta sig tillbaka till derbyfajterna mot SBK i slutet av 90-talet för att komma upp i samma besökarantal.

Vi inleder inte bra. Spelmässigt får våra första 25 minuter klart underkänt. Vi berömmer ofta våra motståndare, inget ont om Skottorp insats, men i detta fallet var vi själva den största boven.

Skottorp utnyttjar vår darrighet. Vi ger ofta bort bollen när vi själva har den under kontroll och Boson gör en jätteräddning på SIFs första friläge. SIF har fler lägen, bl a när vi har förtvivlat svårt att få bort bollen i egen box. Jag skulle vilja påstå att det i, 8 fall av 10 blir mål vid den typen av situationer. Bollen dansade bokstavligen talat rundor i vårt målområde.

Framåt då? Jo, varje gång vi spelar som vi ska, skapar vi farligheter. Främst är det när vi vänt spel från höger till vänster vi kommer loss. Tyvärr hände det alldeles för sällan. Vi har ett par halvchanser innan Timmy blir nedtryckt i straffområdet. Jag tycker att det är en solklar straff men hade inte klagat nämnvärt om domaren friat. Möller är säkerheten själv. 1-0.

Strax därpå gör SIF mål. Domaren blåser offside. Jag har faktiskt inte en aning om så var fallet vilket innebär att det lika gärna kunde blivit mål.

SIF yrka även dom på straff efter hands i straffområdet. De hade också en situation som liknade tacklingen Timmy fick. Domaren friade även där.

Vår sista kvart är bättre. Då har vi ett gäng fina spelsekvenser. Bland annat när Timmy hittar Armin med en crossboll. Armin skär in och skjuter ett lurigt skott som SIF-keepern inte klarar av att hålla. Vi är väldigt tacksamma att gå till halvtidsvila med 2-0.

I pausen blir orden inte lika hårda som planerat. Mycket tack vare att vi spelade upp oss den sista kvarten. För en gång skull var det jag som var mest irriterad. Det berodde förmodligen på att det var jag som ansvarade för dagens uppsnack och att, i princip alla detaljer, i vårt eget spel som jag tog upp, felade.

Usel kommunikation såväl vokabulär som kroppslig. Vår backlinje var ängslig och tog därmed konstiga beslut. Övriga lagdelar slarvade i passningspelet och agerade allmänt villrådigt. Att tjonga utan att ha press på sig eller att spela chansbollar när många alternativ längs backen finns, är inte ok.

Andra halvlek är dock mycket bättre. SIF är starka i inledningen och efter fem minuter har de en farlig frispark, med tillhörande retur och hörna på det.

Efter den sekvensen tar vi över. Sakta men säkert kommer spelet och trots att vissa kvarlevor från första dröjer sig kvar är vi mycket bättre när vi själva äger boll. Vi skapar också många chanser. Konstigt nog var det först när SIFs keeper missar ett utkast som vi gör trean. Sebbe skär in och precis när alla tror att den patenterade sulskottfinten ska komma dra han på en rak vrist. Bollen fastnade till och med i gaveln. Det tog död på SIFs kampvilja och därefter tog vi över totalt. SIF åkte dessutom på två röda så sista tio spelades bara av.

Om vi nu är ödmjuka och erkänner att SIF kanske borde haft straff i första och inte avblåsta på offsidemålet (självklart ansåg våra spelare att han var klart offside :) ) så snodde domaren minst två mål från oss också. Jack spelar fram Kewin till vad som hade blivit årets mål. Kew klackskarvar in bollen i öppet mål, inte offside nånstans. Vi slår en snabb frispark till Timmy som är sopren vid straffpunkten, inte offside.

Alla våra mål har en billighetsstämpel över sig. Straffen, målvaktens tapp och utkastet. Men summerar man matchen borde vi gjort tre mål oavsett.

Summering:
Hur konstigt det än låter tror jag att det fanns en del nerver inblandade. Till en början slog jag bort den tanken men ju längre första halvleken led desto tydligare blev det. Förmodligen berodde det på prestaionsångest. Alla ville så gärna visa sin bästa sida och även bjuda publiken på ett trevligt spel. När väl målen kom släppte det. Andra halvlek är såpass bra att matchen totalt sett blir ett nollsummespel.

Vi är dessutom i det läget att poängen går före allt. Att laget dessutom hade roligt ute på plan i andra halvlek är en bonus. Det gläjder dock oss från sidan att se spelglädjen komma tillbaka efter en så svag första.

+++ Boson håller nollan i årets A-seriepremiär. Viktiga räddningar i första!
++ Stråhle gör en jättestark defensiv, matchen igenom.
++ Våra avbytare. Alla fyra göra strålande inhopp! Sebbe, Edvin, Jack och Fabbe!

Vi tackar vår storpublik, ett duktigt Skottorp och domaren för matchen!

Ses på lördag, då väntar SBK. Publikrekord?
Tudde/Kim