2 - 0

Våxtorp inleder bra. De är aggressiva över hela planen och gör det väldigt trångt på vår planhalva. Motvinden gör att vi får svårt att luckra upp deras lag genom att variera med längre bollar. Ofta stannade droppbollarna vid Bois backlinje.
Bois etablerar sig på vår planhalva. De skapar många fasta lägen och hotar oss konsekvent på djupet. Bois har en tydlig spelidé som de fullföljde exemplarisk. Vår egen spelidé lyste ofta med sin frånvaro. När vi väl vann boll, både stressade och slarvade vi.

Efter 25 spelade minuter började matchen sätta sig en aning. Bois press avtog och bollinnehavet utjämnades. Vi har några halvlägen och ett klockrent friläge. Tyvärr var inte Micke medveten om hur fri han var och chansade med att lobba målvakten. Med lite kommunikation kunde han enkelt ha rundat målvakten istället.

Ska sanningen fram vore Bois värda ett mål i första halvlek. Eken hade en stor del i att vi höll nollan. Främst genom aktiv kommunikation till våra defensiva spelare och förmågan att läsa spelet och djupledsbollarna. 

Under de sista tio minuterna började vi komma in i matchen på allvar. Det var en viktig känsla att ha med sig till, en efterlängtad halvtidsvila. Vi hade som sagt en del att prata om.

Djupledsspelet fick vi bukt på efter 20 minuter. De direktiven var direkt livsviktiga och kunde inte vänta till halvtidsvilan. Däremot var vi noga med att upplysa laget om lite grundläggande faktorer. Vårt lag letade djupt och länge efter vårt kreativa passningsspel med hög procent bollinnehav. Det var fel medicin. När Bois spelar så kompakt och aggressivt och dessutom har en stark medvind kan vi inte börja där. Då måste vi börja med att själva ta upp närkampsduellen. Ofta jobbade vi hårt en och en, slarvade i positionsspelet och visade för lite hjärta. Konstigt nog var det Noak, yngst i laget, vars främsta uppgift inte är att grisa i närkampsdueller, som visade bäst vilja.

Det bör dock noteras att det var Bois som gjorde oss dåliga. De gör en riktigt stark halvlek och var än mer fysiska och aggressiva än vi trott. 

Vi får en rivstart på andra halvlek. Redan efter en minut har vi ett skott i ribban. Efter tio spelade har vi vaskat (läs: missat) flera bra chanser. Vårt självförtroende ökar och det är en helt annan matchbild. Vårt förbättrade positionsspel och Bois motvind gjorde att deras djupledshot uteblev helt. Vi visste att andra halvlek skulle passa oss bättre med vinden i ryggen men det är ändå stark att gå ut och förändra matchbilden så totalt. Nu var vi riviga, aggressiva och "mer förbannade". Hjärtat på rätt plats med andra ord.

En straff gav oss det förlösande ledningsmålet. Straffen var helt korrekt dömd även om bollen var på väg ifrån Micke. En identiskt situation i första halvlek låg säkert som grund för att domaren blåste. I Möllers frånvaro (ansiktsskada), slog Micke själv in straffen. 

Nu släppte alla nervknutar och stundtals bjöd vi på ett riktigt bra spel. Vi får inte glömma att det var samma lag som stod på andra sidan. Bois slutade aldrig att kämpa men när vi lyckades luckra upp och få dem längre, fick vi tiden att rulla boll längs marken. Fabbe, Timmy, Armin och Noak har alla bra lägen.

Tvåan kommer dock inte förrän Fabbe rycker sig loss på högerkanten och med fingertoppstiming frispelar Micke istället för att avsluta själv. Micke lägger säkert in bollen vid den vänstra stolpen. Matchen är avgjord och vi har ytterligare en hörna och ett friläge där Kewin rullar bollen i gaveln.

Summering:

En oerhört skön seger och lärorik match. Sett till antalet målchanser var segern rättvis men om Bois gjort ett eller två mål i första, kunde det blivit en helt annat typ av match i andra halvlek. Trots Bois övertag skapade vi själva minst två chanser som kunde/borde resulterat. 

Hittills har vi haft de marginaler vi saknade förra säsongen med oss istället. Lärdomen är givetvis påminnelsen om vilka verktyg som gäller när vi har oflyt och dålig rytm i vårt eget spel. Hjärta och kollektiv fysisk tömning. Inget annat. Spelarna blev också varse att vi måste hota med längre bollar när vi möter kompakta lag som Bois.

När vi tittar på tabelläget glädjer nollan mest! Vi har inte släppt in ett enda mål under de tre första omgångarna. Visst, vi spelar i en division ner men det är av mindre vikt. Vi har blivit mycket bättre i vår egen box. Vårt defensiva positionsspel har också förbättrats. Alla vet sina roller även om vi lär oss för varje match som går. Där kan vi bli bättre.

Offensivt var vi bra redan förra året. Trots tre-fyra tunga spelarförluster känns vi ändå bättre än förra året. Det vittnar om vilken utveckling vi haft. Både som lag och individuellt. Det är inte bara de yngre killarna som blivit bättre, det gäller alla! För våra äldre spelare kanske acklimatiseringen till vårt nya spel och tänk varit än tuffare. Nu börjar det sätta sig på alla huvud och fötter.

+++ Simon. En gigant i försvaret. Övriga i backlinjen får dela på plussen i andra halvlek.

+++ Micke J. Två mål säger det mesta. Alltid viktig för vårt lag.

++ Noak. Vår bäste spelare i första halvlek. Hade mycket boll i andra.

+ Fabbes inhopp. Skapar mycket från sin kant.

+ Timmys inhopp. Visar en otrolig vilja och tömmer sig totalt! Måste ha varit en mardröm för Bois backlinje.

Vi tackar publiken, ett starkt Bois och domaren för matchen. 
-

Tudde / Kim