1 - 1

Vi inleder bra. Den kraftiga vinden stör oss en aning men vi är spelförande och gör vad vi kan för att tränga igenom Hasslövs försvarsmur. De låg ungefär som vi misstänkte i sina positioner. Semi-hög press. De pressade med en anfallare och gjorde det sedan trångt centralt, förhållandevis högt upp. 

Därför blev vi som farligast när backlinjen tog offensiva initiativ. Först då blev det lite räknefel för HIS. Vårt spel funkar bäst när vi spelar med få touch och får ut bollen på kanterna. Både Charlie och Leo har fina lägen att göra mål. Ett av skotten lurar Hasslövs duktige keeper men en utespelare dyker upp bakom och kan rensa i sista sekund. Bäst läge har OG på bakre. Endast nån meter från mål men HIS täcker på mållinjen.

Vi har många chanser att rinna igenom på djupet men för sällan har vi kvalitet i passningarna eller den rätta timingen i löpningarna. Vi har väldigt svårt att involvera våra offensiva innermittfältare i spelet. Vilket i sin tur gör att de söker boll för ofta.

Hasslöv ligger bra i sina defensiva positioner och vinner många förstadueller.

Däremot skapar HIS inte mycket framåt. De har några fasta vilket alltid kan ställa till det. Farligast är nog en nicken strax utanför. Där kunde det mycket väl blivit mål. De snappar även upp en lös passning som orsaka problem.

Vid sidan har vi en konstig känsla. Vi kan inte riktigt ta på vad det är som felar. Det känns sömnigt och lojt trots att vi löper på rätt bra. 

Vi vinner alldeles för få förstabollar. Ofta är vi inte ens där. Det gör att vi får mycket mindre gratis än i vanliga fall och tvingas ta längre, destruktiva löpningar. Det känns också som att hela laget hamnar på mellis i presspelet. Utöver detta har vi svårt att få flyt i vårt spel.

Den största orsaken till att vår eget spel inte funkar är att vi reagerar istället för agerar. Vi tar alldeles för få korta löp för att bli spelbara.

Och när detta gäller i princip hela laget, samtidigt, då får det effekt.

Vi har ett sansat snack i halvtid. Ovan kritik omvandlas till direktiv/tips. När vi är på väg ut från omklädningsrummet pratar jag med Niit och han har precis samma känsla som jag. För första gången kändes det nästan lite ointresserat bland spelarna. Det fanns ingen nerv i rummet på nåt sätt. 

(I efterhand har många sagt att de var trötta redan i halvtid, att kropparna inte ville. Och hur de än jobbade med skallen kom inte taggningen igång.)

Andra börjar ungefär som första. Vi har ett klart övertag och skapar också de bästa chanserna. Tillräckligt för att göra ytterligare ett par mål. Vår bästa chans är ett skott som går mot ett tomt och öppet mål. På mållinjen kastar sig en HIS-spelare och nickar bort bollen. 

I takt med att målen uteblir och att vårt spel fortfarande inte lossnar jobbar sig HIS in i matchen. Deras kontringsförsök i djupet och längs kanterna blir allt fler.

Fram till den sista kvarten kändes det ändå rätt lugnt. När sedan HIS flyttar upp positionerna och börjar chansa vilt, kommer darret. Vi har en kontring där vi kunde dödat matchen. Tyvärr resulterade den ej.

Efter en handfull fasta situationer får HIS en frispark i ett farligt läge. Domaren har av nån oförklarlig anledning lagt till tre minuter. Detta i en match som i princip inte haft ett enda avbrott. 

Målet blir matchens sista spark. HIS trycker in kvitteringsmålet efter lite rabalder. 

Galet surt. 

Summering:

Vi kan prata länge och väl om att vi inte kom upp i nivå, för det gjorde vi inte. I refereratet har vi tagit upp anledningarna till varför men det blir ju bara till ursäkter i slutändan. Vi måste också erkänna att motståndarna gjorde oss dåliga. All heder till deras förberedelser, matchplan och hur de genomförde matchen.

Samtidigt, ser man till de chanser i hade i första kunde/borde vi ställt lite frågor till deras taktik. Då hade de tvingats att flytta upp sina positioner och öppna sig mer vilket förmodligen varit en fördel för oss. Men men, det är spekulationer.

Ser man till antalet skapade chanser över 90 minuter borde vi vunnit. Väljer man däremot att titta på Hasslövs press sista 20, taktiska upplägg och deras inställning över 90 minuter var det rättvist. De var definitivt värda ett mål.

Jag är inte nöjd med min matchcoaching. Jag och Niit borde insett faran tidigare och eldat på mycket mer för att få in ett andra mål. Samtidigt, vi tränare har ibland en övertro på vad vi kan påverka i en match. Det är trots allt spelarna på plan som har det yttersta ansvaret.

Men jag får erkänna att vi bar på samma det-löser-sig-känsla som spelarna förmodligen gjorde. Och den är förrädisk.

Under de två senaste veckorna har vi lagt all fokus på bolltempo, rörelse och hur vi ska agera för att kunna vårda bollen väl på små ytor. Detta upplägg var baserat på hur matchbilderna ofta sett ut. Motståndarna gör allt för att sänka tempot, de spelar med en låg press, stänger mitten och spelar på kontring. Vi har haft svårt för att hålla uppe bolltempot och vaggas in i motståndarnas tempo. 

Just därför var det lite konstigt, och tråkigt, att vi gör den sämsta matchen hittills sett till antal felpass, dåliga bollmottagningar och icke-ödmjukhet i vårt passningsspel.

Den enda ursäkten jag själv kan godkänna är hur schizofrent det känns från match till match. I B-laget möter vi lag som startar i ett ursinnigt tempo där vi får lägga stort fokus på vårt defensiva positionsspel och tvingas att spela med ett högt bolltempo. Sen kommer vi till A-matcherna och möter lag med en helt annan taktik.

Nu lever serien i allra högsta grad. Om vi glömmer bort alla uddamålsvinster vi haft under våren lever vi farligt. Jag vet att detta referatet har mycket negativt i sig men det beror enbart på för att vi ställer oerhört höga krav på oss själva. Hittills är vi obesegrade och har bara tappat fyra poäng. Det är över all förväntan. 

Vi går till sommarvila som serieledare och det är en jävligt skön känsla. Vi har ett par B-lagsmatcher kvar sen tar vi en välförtjänt sommarvila. En riktigt tuff höst väntar men vi kommer att vara redo.

Starkare, rivigare och elakare än nånsin!

Älska GIF/VIF.

-

++ Alex. Solomål och stark överlag.

+ Kewin. Aktiv såväl framåt som hemåt. 

Vi tackar HIS, domaren och publiken för matchen.

Kim / Niit