3 - 5

Vi får en drömstart! Sab tar ner ett långt inkast, lägger bollen tillrätta och klipper till. 0-1 efter tre minuter. Matchen hinner knappt sätta sig innan SIF kvitterar. Ett olyckligt kommunikationsfel mellan back och målvakt. Istället för att vår utrusande målvakt tar hand om bollen, nickas den förbi honom och SIF-anfallaren kan raka in den i öppet mål. Skit som händer.

Därefter tar vi över. Vi hotar i princip i varje anfall som är organiserat. Vi har mängder med solklara lägen som borde resulterat. Minst tre är avslut från målområdeslinjen. Tyvärr saknades skärpan.

Vi har under veckan skruvat en hel del på vårt positionsspel och spelsystem. Mycket var nytt och det märktes. Trots att det var med beröm godkänt (med tanke på den korta tid vi tränat in detta) hamnade vi lite snett då och då. Det gjorde att SIF hotade oss i djupled och fick lite för mycket tid på sig på mittplan. SIF var nära att rinna igenom på djupet vid ett par tillfällen.

Efter 30 spelade krigar Sab till sig bollen och serverar Armin med ett hårt inlägg på första. Armin är het och gör vår tvåa.

Strax innan halvtidsvilan får vi en straff emot oss. Domaren kunde både friat och fällt. Jag klagar inte men den var inte av karaktären klockren. 

Vi går till halvtidsvila med 2-2.

I halvtid pratar vi en del om vårt positionsspel. Ett djupare försvarsspel för att undvika kontringar. Bättre press/understöd på mittfältet och en högre press. Vi pratar också om att ta upp kampen med SIF:s duktige defensive mittfältare som vann de flesta förstabollarna i luften.

Återigen får vi en smakstart. Ett mönsteranfall! Njaz hittar ut till Daniel som i sin tur serverar Sab. Glödhete Sab tråcklar ett par varv innan han drar in ett typiskt måltjuvsmål, seek and destroy. Dvs gör allt för att få skottläge, när det kommer, skjut! Bollen touchar ett par smalben och ställer SIF:s keeper.

Vi gör fyran på variant. Det kan vara årets vackraste mål hittills. Armin bombar bollar rakt upp i taket.

När allt går som på räls gör vi tre byten. Detta är första gången i år vi gör positiva byten. Vi byter alltså ut spelare som gjort en riktigt bra match till förmån för spelare med en annan spelartyp och pigga ben. Detta ger resultat. Trycket mot SIF:s mål ökar ytterligare.

Vi skapar ännu fler lägen och nu är vi inne i ett flow. Stundtals spelar vi en magisk fotboll. Så magisk att det faktiskt blir några pass för många innan avslut.

Leo snurrar runt på högerkanten och peggar upp för Sab. Sab placerar bollen i bakre.

I slutet av matchen reducerar SIF. Jag lovar att det inte ska bli nån vana att klaga på domaren men i detta fallet var det direkt förvånande att det inte blev frispark. Vår stabile mittback får sig en så hård tryckare att han gör en kullerbytta. Därefter tar SIF:s spelare bollen och slår den i mål. Eeheh, frispark?

Summering:

Det var ett nytt GIF/VIF som kom till match. Vi jobbade för varandra. Vi stod upp, på rätt sätt och framförallt, vi hjälptes åt att ge varandra mental styrka!

Stoltheten jag och Niit kände över laget efter matchen var riktigt stor. Alla som spelade har lyssnat och tagit till sig av veckans kritik och exakt så här ska vi agera ute på plan.

Med tanke på att det var två bottenlag, utan det rätta självförtroendet, kunde matchen slutat hursom. Den kunde slutat 3-3. Den kunde också slutat 0-8.

Segersången efter matchen var på riktigt denna gången. Stämningen i omklädningsrummet var oslagbar! Extra cred till Simon som bjussade boysen på en dricka :).

+++ Hela truppen! Svarade sjukt bra på veckans direktiv!

+++ Daniel Wångsten. Trivdes i sin 'nya' roll. Dominerade mittfältet totalt. Bäst på plan.

+++ Sab. Glödhet! Ruggig i boxen.

++ Armin. Också glödhet. Nåt mål ifrån tre plus.

Vi tackar vår kära publik, domaren och SIF för matchen.

Efter matchen pratade jag med SIF:s duktige anfallare. Förmodligen hade han platsat i vilket lag som helst i serien. Han gjorde tre mål mot oss. Han berättade att han var halvskadad men ändå dubblat i B-laget och mot doktorns råd, spelade mot oss. Allt för laget.

Jag blir glad av att prata med såna killar. Det är inte så vanligt bland dagens unga spelare att laget går före jaget. Med- eller motgång, man ska alltid ha hjärtat för sin förening på rätt plats. Då blir det bra förr eller senare. Heder.