5 - 1

RGIF, kanske den perfekta sparringpartnern för oss just nu. Väldigt ordentliga över hela plan. En stabil centrallinje i backlinjen och på mitten. Jobbar hårt och hotar i djupled. Samma egenskaper som många av våra motståndare kommer att ha i år. Förhoppningsvis något snäpp svagare på alla positioner än RGIF.

Vi startar väldigt disciplinerat. Positionsspelet är riktigt bra. RGIF spelar smart i sin backlinje och smyger upp sina ytterbackar men när vi väl korrigerat våra yttrars position, har vi bra koll på RGIF i uppspelsfasen.

De tar dock ledningen på ett vackert mål, ett stenhårt inlägg i brösthöjd och en slängnick på det. Vi agerade lite valpigt i situationen dessförinnan men för övrigt ett ok mål att släppa in (i förhållande till övriga fyra).

Vårt eget spel i första och andra var bäst i år. Trots att RGIF spelade med tre, hårt arbetande innermittar, hittar vi fina vinklar. Lite för ofta avslutar samma triangel som påbörjar spelsekvensen, för att få högsta betyg. Detta förbättras dock i andra.

Vårt mål (det enda för dagen) var fanimej ett exakt exempel på hur vi vill spela. Boll upp till ytter som går in i plan och hittar defensiv innermitt. Daniel spelar sedan till överlappande ytterback (John) som i sin tur spelar snett hem till Armin (längs marken!). Armin visar prov på fin teknik när han drar bollen i bortre. Ett klassmål.

Vi skapar fler lägen. Både Arnon och Bönan är pigga på sina kanter och är nära att hitta målet. Bönan på volley i boxen och Arnon på djupledsboll. Även Armin har ett fint läge men väljer tyvärr att spela istället för att gå på eget avslut.

Självklart skapar RGIF också lägen men jag måste erkänna att minnet sviker. Summerat är vi bättre än RGIF i första. Förmodligen gör vi vår bästa halvlek hittills i år.

De enda direktiven som ges i halvtid är positionsspelet i backlinjen utanför boxen och att innermitt ska ge varandra tydligare vinklar och ha ett längre avstånd emellan varandra när vi själva äger boll. Just för att kunna vända spelet ännu bättre.

Vi nämner också RGIFs nr 14 som tar väldigt smarta löp från egen deff, in i zonen mellan backlinje och mittfält. Främst är det kommunikationen som måste förbättras vid den typen av löpningar.

Andra halvlek är också bra. Vi är lite spretigare i positionerna och skapar inte lika klara lägen. Däremot har vi stundtals bra press med mycket folk framme. Och i denna halvleken fungerade spelvändningarna förbannat bra. Så bra att vi gav direktiven att vända spelet mindre i tredje. Det är såklart en sanning med modifikation då en av våra grundstenar är att jobba med kortpass och vändningar. Men, när vi har bra tryck mot en högt stående backlinje är det bra att variera med droppbollar bakom. En annan sak vi kunde varierat med var tidiga inlägg längs backen.

Nåväl. Det är RGIF som gör två strutar. Vid båda agerar vi väldigt passivt och ligger helt fel i press/understöd.

På tvåan ligger vi på tok för högt med en ytterback och närmaste mittback.

På trean fångar vi inte upp en djupledslöping centralt och därefter får han ta sig förbi tre (!) backar innan han serverar sin kollega.

Situationerna såg ut som en loj försvar-/anfallsövning, på ett träningsläger, dagen efter en spelarfest.

I tredje halvleken tappar vi ganska mkt. Framförallt orkade vi inte hålla uppe skärpan i passningsspelet när orken tröt. Felpassen blir alltfler, besluten sämre och touchen för många per spelare. Men framåt finns viljan. Vi spelar dock mer på chans och RGIF:s stabila försvar plockar de flesta långbollarna. De är lätt det bästa och ordentligaste lag vi mött hittills defensivt sett.

RGIF gör ytterligare två mål. Fyran kommer på kontring efter missad långpass (RGIF var vassa i sina kontringar). Men även här lojt agerande.

Det femte är en tragikomisk kortfilm. Spelare 1 går bort sig enkelt. Spelare 2 missar bollen som ska rensas. Spelare 3 missar bollen. Spelare 4 missar skottet (RGIF:s anfallare). Spelare 5 missar bollen. Bollen träffar spelare 4:s knä och går in i öppet mål. The end.

Matchen slutar 1-5 till RGIF.

Summering:

I slutet av andra och under tredje halvlek var vi direkt förbannade vid sidan. På väg in till omklädningsrummet efter matchen, började det kännas lite förvirrat faktiskt.

I två halvlekar är vi det bättre laget och har störst vilja att föra matchen.

Offensiven funkar riktigt bra och innermittfältet känns mer samspelta för varje match som går.

Vi får upp våra ytterbackar, vi spelar oss ur trånga situationer och hittar spelvändningarna mot kant i minut och parti.

Jag överdriver nog inte om jag påstår att vi minst har en 40% ökning av passningar med rätt adress. Våra beslut känns också mycket bättre.

Truppen svarade väldigt väl på övningarna vi kört i veckan.

Vi kroknade i tredje. RGIF ständiga hot i djupet slet hårt. Detta i kombination med att vi inte klarar hålla bollen inom laget lika bra och slår bort väldigt många bollar.

Men, oftast låg även vår backlinje bra i sina positioner. Det var snarare de snabba individuella besluten som felade i stridens hetta. Det var inte så att RGIF konsekvent hotade oss i spelet i stort.

Vår backlinje var både ung och helt nykomponerad. Ingen av de fyra har spelat A-lagsfotboll tillsammans samtidigt. Så sett har vi lättare att köpa kommunikationsmissarna. Vi får inte glömma att RGIF spelade i fyran förra året och att deras center är riktigt bra.

Jag tror att många blivit bortskämda med att ha Micke J i backlinjen. Han styr och ställer med järnhand. Men de fem spelare som snurrade i backlinjen i lördags är alla högaktuella som startspelare och oavsett ålder eller rutin är det dags att var och en börjar ta större ansvar när det gäller att styra varandra och sina lagkamrater framför. Det är höga krav på unga lirare men det är vad som krävs av en startspelare.

Det är med blandade känslor vi ledare summerar matchen som helhet. Vår bästa match men såklart väldigt o-ok att släppa in fyra så enkla mål i en så jämn tillställning.

Resultatet är oviktigt just nu. Men, snart måste vi sluta med att bjuda på billiga mål. Vi har släppt in 12 mål på tre matcher. Högst tre av dem är ''godkända'' mål. Vi snackar faktiskt hela 9 bjudningar. Från ledarhåll är det självklart betydligt tacksammare att vi bjudit på mål än att vi läckt pga av vi blivit utspelade eller att vår grundläggande struktur inte fungerar.

Summa summarum överväger de positiva känslorna. Vi rätar ut alltfler frågetecken för varje match som spelas. Vissa spelare gjorde starka insatser i lördags och det skapar en konkurrens i laget som vi inte haft hittills. Det gör också att våra alternativ att variera positioner blir fler.

Jag vill ger er ett par ursäkter vi använde oss av förra året, som vi inte ska ta med 2013 (alla gäller inte denna matchen).

”Vi är ju det bättre laget men släpper in billiga mål.”

”Hade vi bara gjort mål på våra chanser kunde vi vunnit ganska enkelt”

”Vi spelar en fin fotboll ända fram till den sista femtedelen”

”Hade alla bara gjort jobbet skulle vi vunnit”

...för, i år ska alla vara väldigt medvetna om att vinna är allt. Ovanstående ursäkter finns inte att ta till längre och det ska genomsyra hur vi agerar ute på plan. Tidigare har vi sagt att vi ska ''älska att vinna''. I år är det ''hata att förlora som gäller''. Inget lag ska spela en roligare fotboll än oss i år men det betyder inget, nada, niente, zip, om vi förlorar.

Men vi ska avsluta positivt. RGIF:s kloke och alltid så ärlige tränare (för övrigt min tränare i fyra säsonger, all respekt till hans kompetens. En av de bästa jag haft.) sa så här efter matchen:

- Ni är bättre än oss i 50 minuter. Ni borde spelat i femman i år.

Kul att höra från motståndarnas tränare!

++ Armin i ny position, som center. Riktigt het! Klassmålet ger honom starkast plus.

++ Vårt innermitt i de två första halvlekarna. Alla tre bra framåt, Daniel och Möller riktigt bra bakåt.

+ Rasmus. Trots att han möter en av femmans rappaste spelare löser han det riktigt bra!

- Johan Stråhle fick göra två baljor. Jävla Johan (duktig i matchen) ;)

Vi tackar RGIF, domaren (perfekt match) och publiken för matchen. 

-

Kim / Niit