1 - 0

Startuppställningen mot Långholmen

FK ULVEN – LÅNGHOLMEN FC 1-0 (0-0)
1-0 Maykel (Tom)

Gula kort:
Jonte (ojust spel), Mange (ojust spel)

Startuppställning (4-1-4-1):

MV: Sami

HB: Fadi
MB: Victor
MB: Robin
VB: Mange

DMF: Taco (K)

HMF: Kim
IMF: Maykel
IMF: Tom
VMF: André

F: Jonte

På bänken började:
HB/VB: Emil

VMF/HMF: Alex

Ett klassiskt korpmöte. Gulsvart mot svartvitt. Svenskt stål mot brittiskt munläder. Otaliga är de gånger Ulven mött Långholmen och det blir nästan alltid jämna, täta matcher. Som Ulven går segrande ur :)

Ulven hade svårt att få ihop lag och frågade därför Långholmens lagledare om de kunde tänka sig att skjuta upp matchen. Men det hade de ingen som helst lust med varför coach Hegge bestämde sig för att använda det som tändvätska. Man fick till slut ihop en 14-mannatrupp tack vare att Jontes brorsa Alex hjälpte till igen, att Fadi återtog sin forna högerbacksplats samt att Taco ringde in Emil, sin f.d. lagkamrat i Stuvsta IF samt nuvarande lagkamrat i Korpens fritidsgårds…, förlåt innebandyserie. Emil var f.ö. riktigt stabil och hade en bra vänsterfot, helt klart ett intressant namn inför fortsättningen av serien. Lagom till avspark blev dock Ulven en spelare mindre då Stephan tvingades kasta in handduken med magproblem och frossa.

Coachen valde till denna match att skruva lite på uppställningen. Den tidigare 4-2-3-1 formationen med två defensiva mittfältare bakom en offensiv mittfältare i fri roll ändrades till 4-1-4-1 med en renodlad defmitt bakom två mer klassiska innermittfältare. Platsen som mittfältsankare/mittfältslibero/brunkare/balansspelare/sweeper (kalla det vad ni vill) togs av Taco, för dagen även kapten. Framför honom Tom och Maykel som äntligen kunde vara med igen.

Ulvens första halvlek var riktigt bra. Man hade en bra balans mellan kortpassningsspel och lite längre bollar och framförallt mittfältet fungerade strålande. Taco ägde sin yta framför backlinjen, Tom & Maykel var hårt arbetande kreatörer och på kanterna var Kim & André löpvilliga och väldigt aktiva. Försvaret solitt och Jonte på topp ett ständigt hot. Man skapade också ett par heta chanser även om man lite för ofta var slarviga i sista tredjedelen och inte ställde tillräckligt många frågor till backlinjen (för att använda modernt fotbollslingo). Ett långskott av Robin, ett skott över av Jonte efter väggspel med brorsan, Andrés nick över efter fint vänsterinlägg från Mange och ett skott mitt på keepern av Jonte var de hetaste chanserna men framförallt lovade spelet gott och 0-0 i paus var nog Långholmen extremt nöjda med.

I paus var ordern att bara fortsätta mala på men inte tappa fokus bakåt, speciellt eftersom Långholmen är tunga och starka på fasta.

I andra hade Ulven två skott utanför. Det första från Maykel och det andra av Tom som inte lyckades få bollen på mål när målvakten var ute och fladdrade. Den allra hetaste chansen vaskade dock Långholmen fram sedan de vunnit bollen på mittplanen efter en galen glidtackling med bägge skosulorna före mot Maykel. Hur den slöe och allmänt oinspirerade domaren kunde fria den tacklingen övergår det lilla förstånd jag har. Kontringen som följde resulterade i att deras anfallare kom helt ren men Sami (mästaren på frilägen) lyckades parera och blev därför med rätta hyllad av sina lagkamrater.

Matchen gick mot sitt slut vilket kändes väldigt snöpligt när Ulven ändå spelat så pass bra, även om andra halvlek inte var lika vass som den första. Men med drygt två minuter kvar av domarens tid spelade Tom fram Maykel som ur misstänkt offsideläge fick iväg ett tungt skott som slank in vid målvaktens högra stolpe. Vild glädje vilken blev ännu större när domaren strax därpå blåste av matchen.

En riktigt skön seger och en bra start på höstsäsongen. Ulven har nu samma poäng som serieledande RIBBA och tvåorna Människogården. Det blir en spännande och intressant höst!

Matchens lirare
Många förtjänar fett med beröm efter denna match. Sami hade visserligen inte så mycket att göra men frilägesräddningen var hyperviktig. Försvaret med Victor i spetsen var hur stabila som helst och Jonte var som sagt ständigt farlig framåt men den lagdel som glänste mest var helt klart mittfältet. Alla fem (plus Alex som gjorde bra inhopp på kanterna) var riktigt bra och käkade upp sina motståndare. Tom som varit lite ur slag de senaste matcherna var nu riktigt bra och verkade trivas i sin nya, lite mer offensiva roll. Taco var perfekt som städgumma och dessutom ett föredöme som kapten med sina ständiga peppningar av lagkamraterna. Men allra bäst denna dag var comebackande Maykel. Han var så spelsugen att han ville ha varenda boll och trots att han inte rört en fotboll på flera månader tog han varenda löpning och slet som ett djur. Det i kombination med att han alltid värderade spelet bra och låg bakom väldigt mycket framåt gör att han tar hem den åtråvärda titeln denna gång.

Matchens största hemlängtan
Domaren som blivit inkallad i sista stund sedan den ordinarie domaren fått förhinder var ingen hit. Han stod mest stilla i mittcirkeln och verkade allmänt ointresserad. Första halvlek blåste han av efter 34 minuter (sex minuter för tidigt) men skyllde på att hans klocka stannat och sa att han skulle lägga till tid i andra. Men den blåste han av ånyo efter 34 minuter… Hegge valde dock att inte protestera eftersom Ulven ledde. Å Långholmen märkte aldrig någonting. Hade kunnat bli ett riktigt palaver annars…

Coachen uppmanar!
Kom i tid! Det är hopplöst att försöka snacka taktik när folk droppar in strax innan avspark och man knappt hinner samla ihop laget förrän domaren blåser och det är dags att gå ut på planen. Samlingen är en halvtimme innan kickoff och absolut senast tjugo minuter innan avspark ska alla vara på plats och ombytta. Såna små detaljer kan fälla avgörandet i slutet. Vänligen respektera detta. Dubbelkolla också plan och tid så det inte blir någon miss. Å gå på toa i god tid innan du ska dra

hemifrån Mange! ;)

NU KÖR VI VIDARE! FORZA ULVEN! MOT SERIESEGER!