2 - 2

FK Ulven - LMU  2-2 (1-1)

1-0 Petter (Johnny), 2-1 Johnny (Petter)

Gula kort: Sami (snack), Petter (bråk med motståndare)

Laguppställning (3-5-1):

MV:  Sami (K)  (+ + + +)

HB:  Fadi  (+ + +)

MB:  Migge  (+ + + +)
VB:  Alex  (+ + + +)

HMF:  Micke  (+ +)

IMF:  Petter  (+ + + +)

IMF:  Henke  (+ + + +)

IMF:  Edu  (+ + +)
VMF:  Chris  (+ +)

F:  Johnny  (+ + + +)

Efter 60 min anslöt:

VB:  Milad  (+ + +)

Matchrapport:

Ulven har en spelartrupp på ca 30 gubbar, ändå har man från tid till annan väldigt svårt att få ihop tillräckligt med spelare. Ett väldigt märkligt fenomen. Den här lördagen var en sådan dag. Återbuden haglade in under veckan vilket gjorde att man hade precis fullt lag. Trodde man. När ytterligare tre spelare kastade in handduken bara några timmar innan matchstart var goda råd dyra. Idoga rundringningar senare lyckades man skaka fram en spelare till i Chris från Bara Bajare som ställde upp trots en revbensskada. På samlingen ringde han upp sin bror Micke som hastade iväg och så blev Ulven iallafall tio...

Eftersom man bara hade två naturliga backar i laget (Alex och Fadi) så funderade coach Hegge länge och väl på hur han skulle formera laget innan han till sist bestämde sig för en 3-5-1 uppställning med Fadi, Migge och Alex där bak. Migge gjorde ett bra inhopp som mittback senast och hans kvickhet antogs skulle behövas där bak, dessutom fanns det inget riktigt bra alternativ om man inte skulle sätta ner Perkan som mittback.

På mitten tog bröderna Rydell (Chris och Micke) plats som yttermittfältare och som innermittstrio återfanns Henke i den mer defensiva rollen medan Perkan och Edu tog hand om de lite mer offensiva. Det fanns klara farhågor om Edus fysiska status då han p.g.a. jobb inte kunnat lira något alls med mixlaget i år men man hade ju inte så mycket att välja på denna dag... Framåt skulle Johnny springa och hugga på allt.

I 60 minuter krigade Ulven på fantastiskt bra med en spelare mindre. Man spelade klokt, hade lite lägre utgångsposition men kontrade vasst och duon Petter & Johnny firade stora triumfer med vasst samspel. De låg också bakom lagets båda mål. Vid 1-0 tog Perkan en löpning från mittfältet vilket Johnny såg och slog en perfekt macka. Perkans avslut tog i stolpen men returen tryckte han resolut i nät. LMU kvitterade till 1-1 men i andra halvlek var det Perkans tur att med en strålande passning över backlinjen friställa Johnny som rundade keepern och hann upp bollen precis innan kortlinjen och rullade den i mål.

Efter en timme dök Milad upp som kom direkt från jobbet helt utan fotbollsgrejer så han fick låna ihop utrustning och spela i sina målargympadojor... Ulven övergick då till en fyrbackslinje med Migge och Alex som mittbackar medan Milad klev in som vänsterback. Det var i grevens tid då laget började krokna och LMU tagit över spelet. En stund senare fick man byta plats på Petter och Johnny då den förstnämnde var halvkrasslig och hade kämpat som en gnu på mitten och behövde lite återhämtning vilket han fick på topp.

LMU hade som sagt mycket boll men skapade inte särskilt mycket utan Ulven spelade fortsatt klokt och kontrade framgångsrikt. Man hade chanser till 3-1 men istället kvitterade motståndarna med endast tre minuter kvar då ett skott touchade den täckande Alex och gick in bakom dagens vikarierande kapten Sami. Surt som fan!

Alla inblandade ska dock ha ett hedersomnämnande för sin bragdartade insats. Alla kämpade furiöst för varandra och det var härligt att se folk slänga sig, tackla och springa trots att de egentligen var ganska slut. 2-2 var kanske ett rättvist resultat i slutändan, LMU var ett ganska bra lag (om än gnälligt) och hade trots allt mer boll men surt såklart att vara så nära en femte trepoängare på raken.

Några av spelarna förtjänar lite extra beröm. Sami som varit lite darrig hittills visade nu sitt rätta jag och var väldigt stabil. Ägde luftrummet och styrde snacket bra, kanske var det lagkaptensbindeln som lyfte honom? Migge var spindeln i nätet i backlinjen och var emellanåt överallt och räddade situationerna. Skönt också med en bollskicklig back som kan hålla i och lugna ner spelet när laget är pressat. Henke gjorde ånyo en toppmatch som städgumma på mittfältet och var den som höll ihop det hela där. Petter som gjorde en klart godkönd insats som innermittfältare senast lyfte sig nu ett par snäpp. Jobbade hårdare, spelade enklare och toppade det med flertalet magnifika passningar upp mot Johnny på topp eller ut på kanterna. Riktigt kul att se. Slutligen Johnny som var ett ständigt orosmoment på topp och som ensam sysselsatte ett helt försvar.

Matchens lirare:

Priset som matchens bäste Ulvenspelare går dock till Alex som gjorde sin klart bästa match i den gula tröjan. Han har varit stabil och säker i de inledande matcherna men nu klev han fram på allvar. Nickade bort mängder av bollar, släppte inte en jävel förbi sig (trots sin bristande snabbhet) och kryddade dessutom sin insats med en riktig Max von Schlebrügge-rush i första halvlek där han vann flera närkamper på rad och avslutade löpningen med en perfekt utsida fram till Johnny men tyvärr rann chansen ut i sanden. Han var värd en assist för den prestationen.