2 - 1

FK Ulven - MSK C  2-1 (0-1)

1-2 Petter (Walle), 2-1 Lawe
 
Laguppställning (1-2-1):

MV:  Sami

L:  André (K) / Simon

HMF/VMF:  Petter / Robban / Walle
F:  Lawe / Robin

Stunden var kommen.

Kapten Hegge hade sedan ett tag tillbaka meddelat att han ej skulle finnas på plats denna decemberkväll. Oron hade börjat växa sig stor på olika fotbollsforum och frågorna var många runt Brommahallen timmarna före avspark.
 

• Hur skulle laget prestera utan kapten? 
• Vem skulle utses till vikarierande kapten? 
• Skulle Sami hinna i tid? 
• Vad skulle Hegge egentligen göra? 
• Skulle Robbans benskydd sitta på plats? 
• Hur många Red-Bull hade Robin druckit timmarna före match? 
• Hur skulle sena avhopp såsom Jojkan och Eric förändra upställningen och matchbilden? 
• Skulle lillebror Teljfors vara kapabel att axla den gigantiska manteln som lagets mentor, coach, materialare och pappa?

Svaret på det senare visade sig omgående vara nej. Perkan hade både glömt instruktionspärmen hemma och lyckats snurra till det med bytena och förvirringen var total inledningsvis. Mycket på grund av att den vänlige men bestämde domaren, Thomas Gjutarenäfve krävde att ett nummer skulle fästas på Simons tröja och halva laget sprang runt och letade tejp när matchen slutligen blåstes igång. Sami hade iaf hunnit med att sätta fast kaptensbindeln (något slags virkat italienskt snöre) på vikarierande kaptenen André som såg märkbart rörd och tagen ut.

Ulven började matchen bra och när den största förvirringen kring byten och annat var var över var man det bättre och hungrigare laget. Man fick dock klart för sig direkt att detta skulle bli en tuff match då motståndarna var både riktigt duktiga och rejält bryska. Ulven hamnade i underläge efter ett fint motståndaranfall där Sami blev överspelad digonalt och motståndaren rakade in bollen i tom kasse. Dock kände Ulven att de var klart med i matchen och de skapade mycket farligheter framåt samtidigt som Simon och vikarierande lagkapten André tillsammans med Sami storspelade där bak.

Närkamperna var härligt hårda från båda håll matchen igenom. Robin som bytte med Lawe på topp satte in alla sina kilon i en skuldertackling farligt nära väggen och det följdes upp av en stunds groll där bl.a en okänd icke-spelande snubbe i ytterrock blandade sig i. Gjutarenäfve redde upp det hela föredömligt utan att behöva visa ut någon spelare eller publik utan blåste istället för halvtid.

Ulven sade sig trots allt vara relativt nöjda med sitt spel och var helt överrens om att fortsätta på samma väg i andra. Det poängterades dock att yttrarna (Petter, Robban och Walle) skulle falla tillbaka lite snabbare när motståndarna erövrade bollen. Andra halvlek var riktigt, riktigt bra. Ulven lät bollen gå samtidigt som man tryckte till motståndarna hårt men schysst gång på gång. Det var stundtals underbart att se hur alla gulsvarta gick in stenhårt i närkamperna och stod upp för varandra, sina kamrater och sin klubb. Tempot var nu vansinnigt högt och det var 110% i varenda närkamp.

Motståndarna blev mer och mer ur balans, skällde på domare och varandra och drog på sig utvisningar för sena tacklingar och efterslängar. Motståndarnas beteende ledde också till att Ulven fick varenda 50-50 blåsning med sig då man höll sig exemplariskt coola, fast bestämda om att vända på matchen. Ulven tryckte på rejält framåt och Sami storspelade på motståndarnas ständigt farliga kontringar samtidigt som Simon och André stoppade många av motståndarnas uppspel. Lawe fick mycket tidiga uppspel på fötterna och skapade därifrån mycket chanser åt lagkamraterna.

Petter lyckades så småningom trycka in 1-1 på passning av Walle och nu hade Ulven ett jätteövertag. Motståndarna såg darriga ut och adrenalinstinna Ulvar hade nu blodsmak i munnen. Man fick mängder av frisparkar och många runt straffområdet då motståndare vilt sparkade på allt de kom över för att freda sitt mål och bollen dansade på mållinjen gång efter annan. Lawe lyckades till slut mycket riktigt sätta dit det förlösande 2-1 målet på en frisparksretur med ca 3-4 minuter kvar till vild glädje i Ulvenlägret.

Ulven spelade sedan av matchen exemplariskt genom att hålla bollen på egen planhalva och när motståndare rusade på spelade man upp på Lawe som var millimetrar från att sätta dit trean. Motståndarna skapade ingen mer farlighet utan ägnade istället sista minutrarna åt att sätta in fula tacklingar. Ulven höll undan och en riktigt, riktigt skön seger var ett faktum. Bra spel, grym kämpaglöd och extra skönt mot tjafsiga och gnälliga motståndare! Härligt!

Matchens lirare:
Simon var stabil och drog upp många anfall liksom André. Robin och Petter skapade mycket framåt och tryckte till motståndarna så ofta de fick chansen. Robban sprang som alltid kopiöst och såg pigg ut. Lawe gjorde en riktigt bra match på topp och var farlig hela tiden med sin styrka och sina kvicka skott. Walle spelade enkelt och klokt och väggade sig fram till flera bra lägen och ska dessutom ha ett plus för sina fina, matchande skor men priset går ändå till Sami som avvärjde massor av farligheter och satte samtidigt lagkamraterna i lägen framåt med fina utkast.