Dela nyhet
Fredagsläsning: Den stora snälla björnen Rickard
4 sep 2020 0 kommentarer
Rickard har varit med sedan starten av FBC Katrineholm inför säsongen 2018/2019, och är en trygg person som valt att fortsätta att satsa på FBC Katrineholm.
Vi fångar några ord med Rickard, för att ge er chansen att lära känna vår stora björn.
Hallå Rickard, berätta om dig själv. Du har lirat innebandy själv vad jag förstår?
Ja, jag började lira innebandy 87-88 som målvakt i Nykvarn. Det var på den tiden då man spelade utan hjälm, då spelarna inte var så bra på att skjuta, svarar Rickard med ett stort leende.
Han fortsätter;
Sen spelade jag där i 16-17 år och fortsatte som ledare i diverse olika ungdomslag i Nykvarn fram till säsongen 08/09. Då tog vi över juniorverksamheten i Nykvarn och spelade i JAS (juniorallsvenskan - reds anmärkning) där vi gick till åttondelsfinal, berättar Rickard.
Rikard är bosatt i och uppväxt i Nykvarn, och är fostrad i den välskötta klubben.
Hur hamnade du i Katrineholm, och från början i KiB?
Ja, jag hamnade i KiB först. Det var en kompis, eller rättare sagt en bekant som fick uppdraget som förbundstränare till flickor 99 i Sörmland. Där fick jag vara med som målvaktstränare. Då träffade en spelare som heter Lisa Karlsson som spelade i KiB. Hon var en av tre målvakter som blev uttagen. Hon gnällde lite om att de inte hade någon målvaktsträning eller utveckling i KiB, så jag gav henne lite övningar och tips. Sen fick jag frågan om jag kunde komma några gånger ibland och träna målvakterna i KiB, för cirka fem år sen. Sen blev jag kvar här i Katrineholm, i synnerhet då Kent kom in mer i bilden med sina ambitioner. Och nu är jag kvar här, men i FBC Katrineholm då såklart. Jag fick erbjudande från KiB också, men jag vill satsa bara på målvakterna, eftersom de flesta tränare generellt inte har en aning om hur man tränar en målvakt och alla övningar är med fokus på utespelaren.
Rickard berättar vidare att han fått sadla om lite i FBC, då han varit både assisterande och ansvarig för U-laget.
Du ansvarade ju i stort sett på egen hand för U-laget förra året.
Ja, det blev ju så. Mickan jobbade varannan helg på Intersport och hade inte tid att ta hela ansvaret. Då klev jag såklart in och hjälpte till. Vi är ju bara två ledare, så det blev så. Men det gick bra, jag var dock lite ovan vid coachning, men det går bättre.
Men hur blir det denna säsong, du är primärt målvaktstränare, men även assisterande till Kent. Samtidigt så har vi med kort varsel gjort om i ledarstaben. Vi valde att avbryta samarbetet med Robin, vilket gör att du kanske ligger nära till hands?
Ja, mig slipper tjejerna inte så lätt, säger Rickard skrattande.
Jag och Kent har inte pratat om det än, det andra med Robin gick så snabbt. Men jag tar för givet att det blir så. Jag står nog där och snackar med tjejerna, och coachar på. Men som sagt, jag och Kent har inte pratat om detta ännu.
Om vi jämför Nykvarn och FBC, så är det förmodligen ett helt annat arbetssätt, där Nykvarn länge arbetat med en röd linje där man definierar hur alla ska spela och agera. Kan du påverka mer här i FBC?
Nu var det så länge sen jag var i Nykvarn, då kanske det inte direkt fanns en röd linje, men alla ville spela på samma sätt. Alla ville spela en offensiv innebandy som innebar att stjäla bollen så långt från eget mål som möjligt och anfalla för fullt. Nästan alla lag spelade på samma sätt, med helplanspress, man mot man och man zonade hem i egen försvarszon. Lite så som FBC spelar idag.
Det är roligt i FBC då jag och Kent kanske inte är överens om allt, men vi är överens om väldigt, väldigt mycket. Jag är ju en person som gräver och älskar att peta i småsaker. Jag vet ju att de små sakerna kan bli avgörande i slutändan.
Om vi blickar framåt, så är det en spännande säsong. Vi har en trupp som inte är jättebred, men tillräcklig. Dock har vi lite skador, exempelvis på Alva.
Vad tror du om säsongen?
Jag talade med Kent på en träning om allsvenskan, och den stora skillnaden kommer att ligga i det mentala spelet. Vi är vana att vara favoriter i våra serier. Vi gick in och vann enkelt div 2, vi vann DM, vi kom tvåa i Div 1. Vi är vana att vinna, och inte ha motgångar. I år ”kan vi vara ett bottenlag”. Resultatmässigt kommer många lag vara efter oss. Det blir en stor omställning mentalt. Att förlora en match med ett mål är inga problem, men vad händer om vi förlorar en eller två matcher i rad med 10-12 bollar per match.
Hur klarar vi av säsongen för att hålla oss kvar?
Alltså, Rönnby, Västra mälarstrand och Skogshall är toppenlagen. Vi måste slåss med Nykvarn, Hagfors, Lockerud och några Linköpingslag. Vi har en stor chans att inte vara en av de fem som åker ut.
Vi måste ta poäng mot någon av topplagen. Men att jobba med det mentala blir nyckeln tror jag.
Hur kommer det att gå för U-laget? Div 1 är ju en mycket hårdare nöt att knäcka än div 2. Förvisso så ingår hela truppen i ”båda lagen”. Är man inte uttagen till Allsvensk match så skall du spela i Div 1 och visa bra form, spela dig i form etc.
Det är väl den stora skillnaden mot förra året, att U-laget inte är frivilligt.
Spelare har vi, och 5st får dubbla. Sen är det vissa som säkert inte vill. Att spela i Allsvenskan är inte lätt, det är Sveriges näst högsta serie. Så spelarna måste få en självinsikt och förstå att div 1 är bra att spela in sig och komma i form och nå nya höjder och utvecklas. Att platsa i Allsvenska laget ska inte vara lätt, man kan inte bara ta för givet att man är av allsvensk kvalitet. Det krävs hårt jobb.
Du ska få kolla tjejernas Beep-test, men vem tror du kommer längst i dagens test?
Oj, nu har jag inte full koll på vem som sprang längst förra året, men jag kan nog lägga en slant på Bella. Nora skulle jag kunnat lägga en slant på, men hon är tyvärr inte med idag.
En sista sak med Rickard som såklart är väldigt positivt är att han är Djurgårdare. Eller hur?
Jajamen, tatuerad dessutom skrattar Rickard och kilar iväg till hallen för att kolla tjejernas beep-test.
Kommentarer