1 - 3

Skön sovmorgon, långfrukost med galna inslag och liknelser. Sjukt kul stämning i världens bästa volleybollag.

Alla är helt överens om att nu ska vi inte vara fega. Vi ser en fördel i att inte veta så mycket om Tuve utan kan fokusera på vårt eget spel.

Lite orosmoln innan matchen i den tunna truppen med krånglande ryggar på ett par håll.

Matchen börjar och det känns bra. Vi är med bra fram till 9-10, mest våra egna misstag som gett Tuve poäng. Vi tar en time-out vid ställningen 9-13, tanken är att stoppa raset som ser ut att börja. Det går inte så bra, nästa time-out tas vid 11-20...

Vi gör precis som vi sagt att vi INTE ska göra. Vi fegar, vi tvekar, vi missar... Förlust 14-25.

Det ser onekligen mörkt ut. Vi är djupt nere i ett stort svart hål med branta hala väggar...

Men som om vi nu känner att inget finns att förlora som går vi ut i andra set med en helt annan inställning. Det är dock jämt fram till 15-12. Sen kliver Mickis fram till servposition. När hon är klar leder vi med 21-12. Setet till oss med 25-15!

Set tre inleds bra, men vi ligger under med 12-15 när vi dessutom får kasta in Carro, med ryggont, som center(!) pga blodsockerstrul för Hanna. Men vi knaprar oss ikapp och förbi. Nattiz servar t.ex från 16->21. Starkt jobbat av alla! Set tre vinns med 25-20!

Fjärde set börjar bra, Mickis servar från 4 till 10 poäng och ger oss en stabil ledning som vi med gemensamma underbara kämpatakter och krafter förvaltar ända in till en underbar, efterlängtad pch rättvis seger!

Tack underbara LAGET för en kanonhelg tillsammans

Tack för att vi vann matchen och att jag nu äntligen kan få tvätta min illaluktande matchtröja som jag hade bestämt att inte tvätta förrän första segern i vårettan.

Nu har vi tag i ett halmstrå, vi kniper med gemensamma krafter tag i det och släpper det inte utan att vi gett allt vi kan!

/Patrik