5 - 0

Då var det dags för match igen. Tollarp stod för motståndet den här gången och vid vinst så säkrade vi i princip seriesegern. Jag fattar mig ganska kort den här gången, av två anledningar. Den ena är att jag skriver det här med matchen inte helt i färskt minne. Det andra är att det helt enkelt inte finns så mycket att säga, eftersom matcherna börjar likna varandra. 

Vi öppnar stark med tre mål, riktigt bra första tio. Sen hände det där som inte får hända (men som ändå händer gång på gång), vi tappade vårt tempo. Vi föll in i deras tempo. Vi föll in i deras spel. Vi föll in i någon slags målberoende. Detta händer gång på gång, i stort sett varje match nu. Det kommer inte fungera i de två matcher vi har kvar.

Vi snackade om att försöka något nytt. Ner till kortlinjen och sen inlägg eller inspel snett inåt bakåt. Gjorde vi det? De första tio ja, och något i andra halvlek. Men resten av matchen var av annat slag. Vi försökte med de svåra djupledsbollarna på Affe och Abbe i mitten. Hursomhelst vann vi matchen med 5-0 och därmed spelade vi ju bättre än dem. Men som sagt, de två matcher vi har kvar är betydligt tuffare lag än resten av serien och Hörby har inga avstängningar längre. Det vet vi nog alla att det kommer bli en tuff match och att vi för att komma runt deras hårda spel, måste spela bollen snabbare. Därmed behöver vi steppa upp från fredagskvällens match. Två matcher till killar, två. Vinner vi dem har vi vunnit alla, och det tycker iallafall jag är något att kämpa för även om vi redan vunnit serien.

Kapten Erik (Redigerat av Crille)