1 - 0

Hej!

Igår skulle vi spelat en tidig lördagsmatch mot FC Corner på bortaplan. Den tänkta matchen slutade med en 1 - 0 förlust. Killarna stod inte alls att känna igen denna dag. Vet inte hur jag skall kunna beskriva matchens karaktär men ska försöka. 

Matchen inleds på ett sätt som redan efter 2 minuter kändes som en sån match jag som spelare varit med om förr ja! Som tränare/ledare nej! Att stå vid sidan och se sitt lag som tidigare under min tid i VFK spelat en fotboll som gjort mig så glad, plötsligt vara förbytt till en cirkusföreställning av sällan skådat slag. Med cirkusföreställning menar jag att inget från minut 2 kunde förutses och man visste inte vart bollar skulle passa eller skjutas längre.

Funderade redan efter 5 minuter om jag åkt med rätt lag till matchen? Vi visste hur vi skulle spela men ingen på plan verkade komma ihåg det i alla fall. Det såg ut som spelarna var styrda av en fjärrkontroll av en magisk kraft av en hackare från Lidköping på ett allt för elakt vis! Likt en förvirrad ankfamilj försökte ankorna att simma utan mening eller mål. Jag är ledsen att behöva skriva på det här viset men skrivandet denna gång skall ses som terapi för egen del! Helt ärligt skall sägas att även jag som ledare kändes som en i ankfamiljen!

Frågan var bara hur skulle ankfamiljen hitta på rätt kurs igen? Nej! Det fanns ingen ankpappa/mamma som kunde leda ankfamiljen på rätt spår denna dag!Vattnet var borta, marken var borta, allt var borta. Nu gäller det att vakna ur denna cirkusföreställningens efterdyningar och börja fokusera på nästa uppdrag. Fotbollsmatch heter det visst!

Spelar- förlåt "ank" kritik känns inte som en lätt uppgift men det fanns i alla fall en anka som höll sin plats i ankfamiljen och det var Emil i målet! Han var på rätt ställe i alla fall. Utan Emil som uppsamlare längst bak i ankfamiljen hade nog vi drunknat allihop.

De farliga tigrarna vi mötte var inga tigrar de heller utan lamm som släppt lösa på en stor gräsyta med massor av gott gräs att äta för sig själva, för ingen av ankorna var hungriga denna dag.

Veckan som följer blir i kinesernas tecken och j... nu tror jag mer på kineserna än någonsin. Skratta gärna åt ankfamiljen men var så säkra. Vi hittar kursen igen! Kvack kvack!

/Ankpappan