Helgen 2-4/11 var det upp till bevis i Alfamark Mini World Cup på klassiska Sävstaås i Bollnäs, en årlig inbjudningsturnering där de fyra största bandynationernas högst rankade klubblag deltager. Årets cup var den 33e i ordningen sedan den startades 1986 och hade lag ifrån Sverige, Ryssland, Finland och Norge. Turneringen bestod av fyra grupper med gruppspel som startade under fredag morgon och pågick näst intill dygnet runt fram till avgörande slutspel under söndagen.

Vi lämnade ingenting till slumpen utan valde att åka upp redan dagen innan för att hinna förbereda oss på bästa sätt så vi skulle kunna hitta rätt fokus i turneringen i lugn och ro. Att vi dessutom fick en busschaufför som Bosse gjorde att det var enkelt att hitta positiv stämning den långa 7-timmars resan upp till Hälsingland. Väl framme checkade vi in på den skogsgläntande Scoutgården, där vi kunde sköta självhushåll i ett stort kök, komma riktigt nära varandra via sovandet på madrass i storsal och även ha tillgång till ett rum med stor whiteboard-tavla för att fånga lagets incheckning och mentala bidrag till att tänka och utföra framgångsrika tankar i samsyn till samförstånd.

Fredagsmatch kl. 13.30 i tät dimma och mjuk is. Inte på något sätt optimala förutsättningar att spela en premiärmatch då det gäller att hitta rätt från början. Tillberga stod för motståndet i en match som skulle präglas mycket av kämparvilja och tålamod. Trots underläge två gånger om vek aldrig psyket ner sig utan vi kunde styra matchen in i vår gameplan och plocka bort spelförande spelare för att låta vår starkare skridskoåkning dominera. Motståndarna blev frustrerade och tjongade i stort bara fruktlösa lyror medan vi kunde etablera tryck på deras planhalva och målen började successivt trilla in genom fina kombinationer. 6-3 var både rättvist och väldigt befriande för nu visste vi att det vi förberett oss för fungerade i praktiken.

Kl. 18.30 och uppställning för cupinvigning som sammanföll med Bollnäs hemmapremiär i Elitserien mot Sandvikens AIK. Alla deltagande lags spelare och ledare tågade in och ställde sig runt planen. Varje lags lagkapten bar en skylt med lagnamnet och de fyra nationernas nationalsånger sjöngs med support av de över 3.000 personerna i publiken. Extra kul var att det uppmärksammades att vi var det första lag i cupens historia som hade en tjej med i laguppställningen. Greta som spelat ihop med killar i alla år fick en extra stor applåd av arrangörerna och publiken, jättekul! Vi fick njuta av en elitmatch utomhus i perfekta förhållanden då bandy är som bäst. Högt tempo med bollsläpp i understöd, målrikt med avslut i mästarklass, lag som aldrig gav upp och en publik som fick läktaren i gungning. Bara att suga in och ta med som energi vidare in i turneringen.

Vi lämnade inget åt slumpen. Tidigt i säng, en grym gröt-, ägg- och bacon frukost av mästerkock Robert så var vi uppe i ottan på lördagen för att ta oss an de kaxiga norrmännen i Ready kl. 08.30. Det var nu det skulle bevisas att det gäller att vara kaxig på rätt ställe och på rätt sätt. Man vinner inga bandymatcher på Instagram, däremot genom laginsatser på isen. Då isförhållandena var bra bestämde vi oss för att gå in med högt höjdläge och stressa ner norrmännen i egen försvarszon för att sätta oss i tidig respekt. Om de skulle försöka ställa om mot oss var brytpunkten högt uppe så deras bättre spelare skulle köra fast ganska omgående. Taktiken lyckades och vi kunde gå ifrån till hela 6-0 i halvlek. Matchen slutade 7-0 och norrmännen åkte med böjda huvuden stirrandes ner i isen som om de bar 30 kg övervikt på axlarna. Med några väl valda ord av Fotbollslandslagets John Guidetti på Instagram var det punkt slut.

Lång dags väntan gav möjlighet att ta igen lite vila i scoutstugan innan vi skulle knyta ihop gruppspelet mot Spånga/Bromsten kl. 19.30. Även om vi var teoretiska gruppsegrare redan så ska allting spelas om och det finns aldrig någon anledning att ta lätt på saker och ting. Väl förberedda mötte vi ett krigande lag som spelade hårt och rejält mot oss. Det var riktigt nyttigt för att själva komma upp en nivå till vilket vi hade pratat igenom före matchen. Vi körde på motsvarande taktik som mot norrmännen och vann de avgörande sekvenser som behövdes då matchen länge stod och vägde i både första och andra halvlek. Fint passningsspel och riktigt vasst hörnskytte grundlade segern med 6-3 och vi hade tagit oss igenom gruppspelet obesegrade och därmed också satt en nivå där vi var redo för slutspel.

Som gruppsegrare fick vi inleda kvartsfinalerna med att börja redan kl. 06.00… Det innebär uppstigning kl. 03.00 för ledare och 04.00 för spelare. Kock-Robert gjorde sin insats och härlig gröt stod redo att hällas ner i kroppen innan vi drog mot Sävstaås vid 04.30 och möte med ett lag vi brottats med i många viktiga matcher tidigare… Falu BS. Ett lag som är ettriga och har ett par riktiga klasspelare. Med gynnsamma isförhållanden gällde det att vara vaken från början. Det var stora saker på gång, och vi fullkomligen älskar att omfamna förväntningen att vara modigast när det gäller! Vinna eller försvinna stod på spel. En seger skulle innebära att vi är sämst rankade fyra som klubblag i världen för U16. Matchen drog igång och båda lagen var heta. En stark individuell prestation gjorde att Falun kunde ta ledningen en bit in i första halvlek, och det gällde nu att direkt våga gå upp ännu högre med laget för att stänga igen ytor och samtidigt få igång vårt droppspel med understöd. Vi tryckte på och fick utdelning till viktiga 1-1. Nu tog vi över och började äga isyta efter isyta tills vi ägde hela planen, fast det på elitrapport såg ut som att matchen stod och vägde. Vi drog isär motståndarna med droppspel och högt bolltempo och skapade många fasta situationer som gav klockren utdelning med ett par riktigt snygga hörnmål i rätt läge. 4-1 på tavlan vid full tid och Faluns ledare kom fram och gratulerade oss till rättvisa vinnare. Glädjetårar i ledarnas ögon, detta var stort!

Kl. 11.00 semifinal mot Rodina Kirov. Grymt spännande att möta ett ryskt lag. Vi förberedde oss lika noga som tidigare och kom till Sävstaås efter att ha varit hemma i Scoutstugan en vända för att fylla på med en förstärkt frukost. Bra uppvärmning och laddning till trots så kom yttre faktorer att fälla avgörandet som en snöstorm i juli… Vädret hade slagit om och dagsmejan med solens hjälp gjorde att kvicksilvret kröp upp mot 10 grader och ökad vindstyrka på det medförde att isen började smälta med hög hastighet. Det som skulle bli en fartfylld match med högt bolltempo övergick i aggressivt plaskande i en vattendamm. Isen var spelbar i ca 5 min och då var vi oerhört nära att sätta 2-3 mål med ramträff och två tätt utanför. Ryssarna kändes helt ofarliga och trötta. Ett mål i det skedet hade troligen påverkat utgången i vår favör, men som oftast om man inte får in bollen framåt trots massivt övertag så slår tillfälligheter åt andra hållet. Ett par långa utkast och misslyckade markeringar så sätter ryssarna 1 och 2-0 istället. Vi försöker med alla medel spela bandy för vi är så mycket bättre än dem. 3-0 i halvlek och vi känner att vi kan vända för de är ju inte bra. Tyvärr är isen nu totalt ospelbar för den bandy vi kan och det går knappt att ens slå lyror längre. Väderfrustrationen gör att vi tyvärr viker ner oss ytterligare och tappar ännu mer fokus i andra halvlek så matchen slutar 4-0. Bara känslor av frustration och orättvisa, men sån här är bandy utomhus. Vi är tränade att köra med bra is och klarade inte bemästra den snabba väderomställningen som uppstod under matchen.

Kunde vi ladda om efter det här? 15 minuter, det var det vi tillät oss att sitta och tjura och älta matchbilden. Sedan hade semin fått det som den förtjänade i energitapp. Lite mat i magen och distans med nytt fokus att man kan förlora ett guld men man kan vinna ett brons satte ny energi i gruppen. Jenisej hade i det läget fått stryk av Sirius i den andra semin och vädret hade redan vänt till spelbar is igen (helt otroliga väderomslag på bara någon timme). Ska vi tillåta fler ryssar att slå oss eller ska de få dyrt betala för det som hände i semin….

Nu var det allvar och vi bestämde oss för att vara tillbaka i den magiska vinnarzonen, där allting bara känns så himla roligt, enkelt och naturligt. Who am I! En sista gång för laget denna helg, nu kör vi över Jenisej!! 50 minuter senare stod det 4-0 på tavlan igen. Denna gång till oss!! Glädjetjut och kramar, vi hade bärgat 3e platsen och kunde titulera oss topp tre i världen! Wow!! Cuparrangörerna kom fram om kramade om oss i samband med bronsmedaljutdelning och sa att de höll oss som egna favoriter. De tyckte vår resa i cupen varit fantastisk att följa och att vi uppträtt väldigt beundransvärt även vid sidan av isen. Otroligt rolig feedback att få på detta spontana sätt.

Fort iväg och hämta grejerna på Scoutgården för sedan fanns ett uppdämt sug att få åka och handla godis till hemresan, efter fyra dagars återhållsamhet med fokus på nyttig kost och lite socker…Även Bosse bekläddes med en bronspeng och fick en ovation i bussen av oss ledare och spelare, han var ju också en i laget!

Vårt U16 2018/19 består av spelare med härkomst från tre olika föreningar och där många så sent som bara för tre månader sedan träffades för första gången. Med det som lite perspektiv till prestationen i Mini World Cup infinner sig ett litet kvitto på att vi lyckats sätta en gedigen grund med trygga relationer, satt en gemensam målbild där alla fått vara med och bidra och tagit de första medvetna kliven framåt för utvecklas både som spelare, lag och vänner som hjälper varandra framåt.

När vi nu med några dagars perspektiv till cuphelgen reflekterar över upplevelsen och prestationen, är det med stort leende och ett varmt hjärta vi kan ta in hur duktiga ni, våra spelare, har varit och vilken utveckling som tagit fart på så många plan, både individuellt och som ett team. Stark skridskoåkning med tempoväxlingar, passningsspel med understöd, positiv laganda och framförallt spelglädjen visar hur långt fram vi ligger i förhållande till andra klubbar både individuellt och lagmässigt. En riktig lagmaskin full av vinnarskallar! 

Ni många föräldrar som beundransvärt var på plats, och definitivt hjälpte oss att vinna hejarklacksmatchen på läktaren varje match, har tillsammans med oss ledare fått uppleva riktigt bandygodis som även gjorde stort avtryck på arrangörerna i cupen, och inte minst vår fantastiske busschaufför Bosse som nästintill blev vår lagmaskot i turneringen.

En riktig förmån att få vara ledare för ett sånt fantastiskt U16-gäng som vi har! Det här är skillnaden som är skillnaden mellan att vara en grupp med frifräsande individualister fyllda med självfokus och självgodhet eller att vara en bidragande pusselbit i en större helhet som ett högpresterande team, där prestationen kommer ifrån tryggheten vi tillsammans skapar när alla tillåts och tar ansvar att bidra till en gemensam helhet. Ni spelare besitter modet att vara bäst när det gäller tillsammans. Ni har modet att öppna er och lita på varandra och även våga ge varandra en stärkande Bamse-kram när den som bäst behövs för att hjälpa varandra till må-bra, det är stort!

Tack för att vi får dela denna milstolpe med er och fortsätta utvecklas tillsammans på bandyresan framåt!

Who am I…

/Ledarna

Nu är matchresultaten uppdaterade och vi hoppas vi kan få in lite matchreferat och snabbare resultatrapportering fortsättningsvis

TACK för uppvisningen!!

Helgen 24-26/11 var det upp till bevis i den traditionstunga cupen Håkan Sundins Cup - Lilla Allsvenskan på klassiska Lugnet i Falun för pojkar födda -03 eller senare. Även överåriga flickor var välkomna med dispens. Årets cup var den 27e i ordningen till minne efter storspelaren och förbundskaptenen Håkan Sundin. Utöver att som aktiv varit med och fört upp Falu BS till högsta serien, var han landslagsspelare och efter sin aktiva karriär den förste att leda Svenska Landslaget till ett VM-guld. Bragden skedde 1981 och upprepades två år senare.

Stora delar av laget som åkte upp till Falun har lirat ihop sedan de var 5-6 år gamla, och har tillsammans gjort en helt enastående utvecklingsresa med massor av fina resultat längs vägen, som nu fick krönas av en riktigt stor cup-seger.

Ni många föräldrar som var på plats, och definitivt vann hejarklacksmatchen, har tillsammans med oss ledare fått uppleva riktig bandypropaganda som även gjorde stort avtryck på alla övriga deltagare i turneringen. Här följer en liten resumé till den fantastiska glädjescen vi fick uppleva efter slutsignalen i finalen mot Sirius som slutade med en inteckning på stora vandringspokalen, vid sidan av tidigare storlag som Edsbyn, SAIK, Västerås, Hammarby, Sirius m.fl.

Cupen hade lockat några av Sveriges bästa -03 lag fördelat på två grupper om fyra lag i varje; Grupp A: Falu BS, GT76, Gustavsberg och Blåsut/Vänersborg. Grupp B: Sirius, Tillberga, Spånga/Bromsten och Helenelund. Gruppspelsmatcherna spelades 2x20 min under lördagen och slutspelet avgjordes i 2x25 min under söndagen.

Vi åkte upp med buss sent på fredag em/kväll för att kunna vara på plats i god tid till första gruppspelsmatchen redan kl. 08.30. För motståndet stod duktiga Falu BS som vi hade gruvlig revansch mot, sedan finalförlusten i Skobes Cup i Katrineholm föregående säsong. Taktiken var klar och spelarna heltända. Vi var direkt det spelförande laget, men hade ändå bara 1-1 med oss in i halvlek. Snacket i paus var tydligt och vi var så trygga i oss själva med ett lugn och fokus vad vi skulle göra. Direkt efter avslag kom proppen ur med total dominans till övertygande 6-1. Gick inte ta miste på glädjen hos spelarna som lyfte taket i omklädningsrummet efter ett dundrande 4-faldigt leve för segern!! Nu var turneringen igång på riktigt.

I omgång 2 ställdes vi mot GT76 som inte hade något att möta upp med och där rann matchen iväg till hela 13-0. Där var gruppen redan avgjord med oss som gruppvinnare. Det var nog en kombination med det högmodet och försämrade väderförhållanden till regn och knotteris som bidrog starkast till plattmatchen med förlust 2-3 mot Gustavsberg i 3e omgången. En bra läromatch för hur fort saker kan slå knut på spelet och hur medförande frustration tar energi från varandra till en kollektiv kollaps. Då kan mindre spelskickliga lag alltid med rätt inställning slå ur underläge, vilket vi nu fick uppleva. Vår lycka var att matchen inte hade någon betydelse, utan vi kunde använda den som ren lärdom och vända det till grym energi med oss in till söndagens finalspel.

Söndag morgon kl. 08.00 var det semifinal mot Spånga/Bromsten. Ett lag som överraskat stort med duktiga skridskoåkare som på vippen vann B-gruppen efter 4-4 mot Sirius dagen innan (Sirius satte straff i sista spelminuten). Vi lämnade inget åt slumpen. Tidigt i säng, en lagom stor frukost och uppvaknande promenad till Arenan peppade oss alla att gå ut och visa vad vi verkligen går för. Detta var vår söndag i Falun på Lugnet. Nu var det på riktigt allvar för spelarna som bestämt sig ta sig tillbaka till den magiska zonen, där allting bara känns så himla roligt, enkelt och naturligt. Målbilden och känslan över det önskade läget vid slutsignal var uppenbar, och de visste hur de skulle ta sig an varje matchminut för att komma dit. Som ledare i detta momentum kan man ta på hur luften i omklädningsrummet andas ren energi. Vi var så trygga i spelarnas egna övertygelse och det lugn vi hjälptes åt att sprida till varandra. Det var stora saker på gång, och vi fullkomligen älskar förväntningen att vara bäst när det gäller!

Matchen blåstes igång och inledningen byggde på att äga isyta efter isyta tills vi ägde hela planen. Det tog ca 15 min innan förlösande 1-0 sattes på ett straffslag och då hade vi byggt upp spelet successivt, fast det utåt såg ut som matchen stod och vägde. Det var nu det hände, 2ans växel lades in och alla spelare maxade trycket som satte Spånga helt ur spel. Vi drog isär laget med droppspel och ett sjukt högt bolltempo. Stora korridorer uppstod som utnyttjades med djupledspassningar till spelare i hög fart som gled igenom motståndarna likt nysmält smör i en stekpanna. Målen började flöda in och motståndarna kunde aldrig läsa vart eller med vilka spelare nästa anfall skulle slå till. 10-1 senare och slutsignal kom de fem sympatiska ledarna från Spånga över till oss och tog i hand, bugade djupt och tackade för en makalös uppvisning. "Vi kan aldrig vara missbelåtna med våra egna spelare efter detta, ni är i en annan dimension".

Kl. 14.10; avslag Blåsut/Vänersborg - Sirius. Ett lag vi aldrig mött, men som vi visste vunnit många stora cuper tidigare och som hade P15-landslagsmeriterade spelare. Taktiken var klar. Detta är vår dag, ingen kan ta ifrån oss det vi byggt upp oss för. Det är nu vi summerar den långa resan vi gjort tillsammans, det är de här momenten vi kämpat för. Vi vet att vi är fruktat som lag, och vi styr med enkelhet ut enstaka stjärnspelare. Vi vet att när vi slår om på rätt sätt och motattackerar är vi ostoppbara med vår skridskoåkning och bollbehandling. Vi litar på vår förmåga att vara bäst när det gäller och vi gör det med största ödmjukhet! Vi är skillnaden som gör skillnad tillsammans...

En tät finalmatch som det ska vara med riktigt hög fart. Målchanserna avlöste varandra, men oftast stod Sirius målvakt i vägen med klassräddningar. Vi släppte aldrig trycket och tog välförtjänt ledningen med 2-0 i halvlek. Att leda med 2-0 i bandy är ingen säkerhet. Skillnaden är hur man tar den vidare; försvara eller anfalla? I vår värld finns det inget som heter bevaka ledning. Varför? Jo för vi har aldrig brytt oss om att lära oss vad det innebär. Vi tänker aldrig destruktiva tankar, vi vill alltid utvecklas. Så hur känns det, vad vill vi? Var halvleksfrågan. Vi vill framåt, vi vill vinna!! Spelarnas svar var tydligt... Gå ut och gör det då, svarade vi ledare med ett stort leende :-). Hejarklacksmatchen på läktaren hade vi redan vunnit via de fantastiska föräldrarna som hejade och tutade, nu är det upp till de på isen att stänga matchen. Det var nu bara ett lag på banan och bara målvakten höll Sirius kvar i matchen som gjorde att siffrorna var jämna. Till slut kom 3-0 och 4-0 och matchen var över. Två slumpmål i absolut sista minuten fastställde 4-2 och äntligen fick spelarna sin efterlängtade och välförtjänta triumf!

Stark skridskoåkning, välutvecklat passningsspel med understöd, positiv laganda och framförallt spelglädjen visar hur långt fram spelarna ligger i förhållande till andra klubbar både individuellt och lagmässigt. En riktig lagmaskin full av vinnarskallar! Från läktaren, funktionärer och motståndarnas spelarbås fick de höra att detta inger respekt och var så himla rättvist. 

Några sköna citat uppsnappat av oss ledare;

"Spelar ju som vuxna med en fart som gör att vi inte orkar hålla emot"

"Säcka ihop laget och slå bara bort bollen - ni får inte gå bort er! Vi vet ju aldrig vart bollen kommer dyka upp när de har så många spelförande spelare"

"Gula bålgetingar - satan vad ettriga de är"

"Kolla mina armar - jag har sån gåshud, fattar de hur bra de är"

"Tack för uppvisningen - det var värt att gå på bandy denna söndag"

"Kändes som vi mötte A-laget"

"Grattis till segern - välförtjänt - och se till nu att de fortsätter med bandyn så vi får se dem även i elitserien i framtiden"

En riktig förmån att få vara ledare för ett sånt fantastiskt P16-gäng som vi har! Det här är skillnaden som är skillnaden mellan att vara en grupp individer eller ett högpresterande team. Ni spelare besitter förmågan att vara bäst när det gäller tillsammans och ger sån energi till varandra och omgivning att ni kan el-försörja hela Vänersborgs kommun 2017/2018!!

Mer om cupen finner ni på Falu BS hemsida:

http://www.falubsbandy.com/LillaAllsvenskan/LillaAllsvenskan2017/

... och foton kommer fyllas på under fliken Galleri här på hemsidan.

Tack för att vi får dela detta och fortsatta resan framåt med er alla som älskar den här sporten!

/Ledarna

Vår försäljning av Tvättmästarns produkter är igång. Hittills har vi sålt 35 paket, det är en bit kvar till 120 som är det vi ska upp till minst. Deadline för att lägga beställningar är den 26 november så kämpa på. A-laget och utvecklingslaget har fått försäljningsmatriel. P16 kan komma till kansliet och hämta. Ni får gärna vara fler på samma lista, större chans att vinna fina priser.

Finns det några i A-laget och utvecklingslaget som inte fått sitt matriel så kan ni kontakta kansliet för att få.

Vem som helst kan också komma in på kansliet och beställa för egen räkning.

Hej!

Nu är det snart dags igen med Västgötaläger lika tidigare två säsonger.

Syftet med lägren är att aktiva spelare i samma ålder ska kunna träffas över klubbgränser och ha gemensam träning och utveckling. Breddlägren syftar också till att få fram spelare för distriktlag och elitläger, vilket blir aktuellt i år.

Varje spelare betalar 500:- i avgift för samtliga läger anordnade av Västergötland och betalas kontant eller med swish till Patrik Hagman 0708264819 vid ankomst på första lägret. Patrik är vår huvudledare även i år, och undertecknad, Christian och Kentis är med och hjälper till lika tidigare som ledare.

Jag håller på att sammanställa en lista över våra spelare till Patrik och är jättetacksam för snabb återkoppling via ett enkelt sms, 070-2148813, om ni vill vara med eller inte. Två miniläger ingår garanterat, ett i Lidköping och ett i Vänersborg. Lägren i år är uttagningsgrundande för distriktslag och elitlägret som det står i ovan syfte som kommer från förbundet. Elitlägret är i sin tur grundande för P15 landslaget, och kommer hållas i Nässjö längre fram i vinter.

Tider för lägret i Lidköping återkommer jag med, och lägret i Vänersborg är 29/10 i Arena Vänersborg.

Tacksam för snabb återkoppling.

Allt gott!

Johan