1977 var året då rockens störste, amerikanen Elvis Presley, avled 42 år gammal på ett sjukhus i sin hemstad, Memphis, Tennesse. I Sverige föddes kronprinsessan Victoria och mellanölet gick i graven och det nya så kallade folkölet gjorde entré. Den största vårfloden i mannaminne, förorsakat av en våldsam snösmältning, drabbade i slutet av april och långt in i maj stora delar av Mellansverige. Ute på Nordsjön läckte det norska borrtornet Bravo ut 4000 ton olja varje dag i en kritisk vecka. I USA svor Jimmy Carter presidenteden och den första avrättningen sedan 1967 genomfördes när Gary Mark Gilmore, dömd för mord på två unga män, arkebuserades i Salt Lake city. Det berömda nöjesstället Beverly Hills club i Southgate, Kentucky, härjades av en förödande brand varvid omkring 160 personer omkom. Martin Luther Kings mördare James Earl Ray rymde från Brushy mountain- fängelset i Tennesse men infångades av FBI efter två dygn på flykt. På den spanska ön Teneriffa skedde historiens värsta flygkatastrof då två plan kolliderade på startbanorna vid Los Rodeos- flygplatsen och 581 personer omkom. 1977 jabbade Sylvester Stallone till sig en Oscar för bästa film med kultrullen Rocky. Thin Lizzys Bad reputation, Rainbows On Stage samt Judas Priests Sin after sin var alla tre viktiga album i en musikvärld som höll på att försvinna ner i punkträsket i och med att Sex Pistols släppte sitt Never mind the bollocks detta år.
1977 var året då Sunne IK såg optimistiskt på den nya ishockeysäsongen. Bästa laget på flera år hette det och ÄFF- spelarna Jahn Ahrn och Håkan Ludvigsson var nya spelare från Fagerås. I laget återfanns också Per- Olof Jansson och Pelle Eriksson, välkända herrar för alla Ämtervikingar. Med den optimistiska inställningen blev det lite av en chock för dem när de utmanades av korpens rinkbandyspelare och förlorade i såväl rinkbandy, 7-3, som i ishockey, 4-3. Det här var året då Västra Ämtervik kopplades upp på det kommunala vattennätet och det föddes två stycken smågrabbar med ambitioner att bli fotbollsspelare, Tommy Nordström och Marcus Jansson. Det här året drabbades Anders Bergh av sin första period med mopedåkande och han störde, tillsammans med Christer Fredriksson och Lars- Olov Persson, nattsömnen för många i Ämtervik. Anders Ahlberg och Sven Norell blev lyckliga innehavare av körkort samtidigt som Stefan Remnér cyklade till sin första dag i skolan och Tomas Gunnarsson började tjata allt mer på pappa Gunde att det minsann var dags att lära sig köra traktor. Mattias Bergh tog stora intryck av Björn Borg och nötte forehand och backhand på Svensbyskolans centrecourt och Pär Norell, Per- Åke Larsson och Henrik Andersson firade sina tionde födelsedagar.
Ämterviks FF bedrev ingen ungdomsverksamhet ännu på omkring femton år och Rottneros IK fortsatte att ta hand om alla ungdomar från Ämtervik som ville spela fotboll. Det här året gick det riktigt bra för det äldre pojklaget. De vann sin serie, kallad Fryksdalsserien, med Sunne på tredje, Lysvik på fjärde och med Bäckalund på femte plats. I seriepremiären mötte de Sörby och lagets stjärna Anders Bergh gav laget ledningen med 1-0 efter ett skott i krysset. Sörby kvitterade men det var 15- årige Bergh som ägde tillställningen. Med fem minuter kvar av matchen avgjorde han med sitt 2-1- mål. Laget leddes av Helge Bergh och välkända herrar bland spelarna var förutom Assar även Christer Fredriksson, Lars- Olov Persson, Göran Samuelsson, Jörgen Svensson och Lennart Persson. Lennart fick också, tillsammans med lagkamraten Peter Hertzberg och Sunnes Lars Hagelin äran att delta i det värmländska distriktslaget det här året. De vann Svealandscupen och Lennart bidrog starkt med flera mål under turneringen. Jan Ingman och Håkan Gidebratt var två av Lennarts lagkamrater i Värmlandslaget. Det yngre pojklaget hos RIK kom på en sjätte plats i sin serie, som vanns av IFK Sunne, och RIK: s knattelag (P12) kom på fjärde plats i en serie som vanns av Bäckalund. I Juniorlaget hos RIK spelade Anders Ahlberg, Kaj Andersson, Rolf Larsson, Per Eriksson och ett flertal av de grabbar som ingick i det seriesegrande äldre pojklaget.
Ämterviks FF gick in i den nya säsongen, 1977, med stor optimism. Damlaget var visserligen återigen nedlagt. Efter att 1976, precis som premiäråret 1974, blivit uteslutna ur seriespelet på grund av att inte spelarmaterialet räckt till så blev det nu definitivt ett avslutat kapitel. Det skulle komma att ta tretton år innan Ämtervik fick damlag igen, men någon mer dammatch på Bygdegårdsvallen skulle det inte bli. De tjejer som ville fortsätta spela hamnade i Emtarna de flesta av dem. Emtarna kom för övrigt på fjärde plats i den södra damserien det här året. Damlaget hade alltså återigen försvunnit ur föreningen men 1977 anmäldes åtminstone åter ett lag till spel i reservlagsserie och spelartruppen såg på förhand större ut än någonsin. Anders Haster kunde få lite lugn och ro och koncentrera sig på sin roll som spelare och ordförande då det var dags för en ny tränare att göra entré. Precis som tidigare år blev det en spelande tränare då Kjell Axelsson anlitades för detta uppdrag. Att Kjell var en duktig målvakt, med förflutet i RIK, var perfekt för ÄFF, då laget haft lite problem på just den positionen året innan. Håkan Ludvigsson hade inte på något vis gjort bort sig som målvakt men för laget var det klart bättre att få en ny målvakt och kunde använda Håkan som utespelare igen. Det skulle om inte annat Håkan själv visa under året. Till Kjells hjälp som tränare fanns Alf Berggren, som var tillbaka efter sina skadebekymmer och siktade på en hel säsong som försvarsdirigent. Göran Kronström, med 31 seriematcher på sitt konto under föreningens tre första år, nöjde sig nu med spel i B- laget och blev ny lagledare för A- laget. Förutom Kjell och i viss mån Alf dök det även upp ytterliggare nyförvärv. Fem av dem var dock bara med sporadiskt under säsongen. Dessa var Bengt Beergrehn, Morgan Danielsson, Anders Eriksson, Urban Larsson och Jan- Inge Johannesson. Den sistnämnde skulle däremot laget få mer nytta av längre fram i historien. De två sista nyförvärven för året skulle däremot bli riktigt värdefulla. Det var Jan- Åke Eriksson och Sven Norell, vilka båda kom från Rottneros. Att då 18- årige Sven skulle bli så värdefull för föreningen som han senare blivit kanske inte någon räknade med vid den här tidpunkten. Försvann från 1976 års lag gjorde Leif Svensson, Anders Johansson, Bengt Bäckman, Jan Svensson, Lennart Carlsson, Ulf Jonsson, Göran Kronström och Roger Andersson. Av dessa förluster var Roger den mest kännbara. Han deltog i en match på försäsongen men sedan försvann han och skulle inte dyka upp i ÄFF: s dräkter på femton års tid. Kronström gjorde som sagt några B- lagsmatcher medan övriga sex spelare försvann helt från föreningen.
Träningsmatchandet var klockrent jämnt fördelat mellan vinster och förluster. Laget vann fem, förlorade fem och spelade en oavgjord. Den totala målskillnaden under de elva träningsmatcherna blev 32- 32. Per Andersson var den ende som deltog i samtliga träningsmatcher och han närmade sig med stormsteg etthundra spelade A- lagsmatcher för ÄFF. Göran Nyström deltog i tio matcher och gjorde tre mål. Den rutinerade försvarsspelaren såg ut att gå mot en ny storhetsperiod i försvarslinjen tillsammans med spelare som Jahn Ahrn, Alf Berggren, Sven Norell och Gunde Gunnarsson. Anfallsspelet fungerade riktigt bra under försäsongen och extra glädjande var målformen hos tre spelare; Christer Olsson som gjorde åtta mål, Gunnar Jonsson som gjorde sex mål och slutligen överraskningen Stig Henrysson. Stig gjorde nio mål på försäsongen, en målskörd han aldrig tidigare visat upp.
För fjärde året i följd deltog ÄFF i division 6 central. Från året innan hade till femman uppflyttade Munkfors försvunnit liksom Munkerud. Serien innehöll endast nio lag, vilket gav totalt sexton omgångar, och det enda nya laget var Sommaro. Sommaro, som inte tidigare mött ÄFF i seriespel, blev tillsammans med fjolårstvåan Gettjärn samt Bäckalund favoriter till att vinna serien. Flera höjde dock också ett varningens finger för ÄFF, som ju fått flera fina nyförvärv. Övriga fem lag i serien var Emtarna, Fagerås, Gräsmark, Mallbacken och Takene. Det skulle alltså bli flera derbyn för ÄFF och i premiären var det dags för det första, på bortaplan mot Gettjärn. ÄFF höll 0-0 i halvtid men i den andra var hemmalaget klart bättre och kunde segla ifrån till en 4-1- seger. Åke Sigurdsson sänkte ÄFF med två av målen och de övriga gjordes av Bertil Mattsson och Pär Persson. Gunnar Jonsson gjorde ÄFF: s tröstmål. I den första omgången visade också ett annat av seriefavoritlagen, Bäckalund, upp sig från sin bästa sida. De besegrade Takene med 2-0 och det resultatet följdes upp med 1-0, 6-0, 4-0, 2-0, 2-0 och 1-0 i de följande sex omgångarna. Först i den åttonde omgången släppte Bäckalund suveräne målvakt Gert Söderlund in sitt och lagets första baklängesmål för året. Målet gjordes av Gettjärns Per- Åke Nilsson och Gettjärn vann till slut matchen med 2-1. Första segern för ÄFF kom i bortamatchen mot Takene. Man vann till slut med 2-1 efter att Takene haft oturen att få sin målvakt skadad. Christer Olsson och Håkan Ludvigsson gjorde målen men segern räddades mest tack vare bra målvaktsspel av Kjell Axelsson, då Takene pressade hela den andra halvleken. Segern över Takene följdes av oavgjort mot Fagerås och förlust mot Bäckalund. I matchen mot Bäckalund gjorde ÄFF en mycket bra första halvlek och kunde mycket väl ha haft ledningen. Nu blev det dock Bäckalund som i andra halvlek i stället gick ifrån och vann med 2-0. Ett av målen gjordes av blivande ÄFF- tränaren Dennis Larsson. Nu var dock ÄFF riktigt på gång och visade upp det bästa spelet i föreningens historia. Laget dominerade de flesta matcherna men hade lite svårt att få till det i avslutningarna. I den sjunde omgången mötte man Emtarna på hemmaplan. ÄFF förde spelet fullständigt men Emtarna kontrade effektivt och lyckades få 2-2. Ett av målen gjordes av Uno Einarsson medan Ämterviks mål gjordes av Stig Henrysson och Sven Norell. Det var Svens första seriemål för föreningen och i övrigt missade ÄFF en straff och fick tre mål bortdömda i den här matchen mot Emtarna. Göran Boods domslut var dock riktiga vid samtliga tillfällen så ÄFF fick nöja sig med en poäng i derbyt. Efter ytterliggare en oavgjord match radade ÄFF från nionde till trettonde omgången upp fem raka segrar, vilket var nytt klubbrekord. Laget visade prov på starkt försvarsspel där Kjell Axelsson imponerade tillsammans med Alf Berggren, Jahn Ahrn och Göran Nyström. Även Per Andersson slet förtjänstfullt på mitten under denna period och fick också i den nionde omgången göra sitt enda mål för säsongen. Efter 5-3- segern mot Gräsmark på bortaplan, där Gunnar Jonsson gjorde tre av målen och Jan- Åke Eriksson gjorde sitt första för ÄFF, så hade laget på riktigt allvar häng på täten. Bäckalund ledde serien, två poäng före Gettjärn och tre före Ämtervik.
I nästa match var det Ämterviks stora chans då man skulle möta Bäcklund på hemmaplan. I första halvlek hade Bäckalund det mesta av spelet och gick till halvtidsvila med en 2-0- ledning. ÄFF gav sig dock aldrig och hade kvitteringschanser både vid 1-2 och 2-3. Bollen ville dock inte in och än en gång var det Dennis Larsson som såg till att Bäckalund vann. Han gjorde två av målen och Bäckalund vann med 3-2. ÄFF: s mål gjordes av de för året flitigaste målskyttarna Håkan Ludvigsson och Gunnar Jonsson. Nu ledde Bäckalund serien med fyra poäng före Gettjärn och Sommaro och den ledningen släppte de aldrig ifrån sig. Efter sexton spelade matcher hade de vunnit serien och endast förlorat en match. Sommaro blev tvåa och Gettjärn blev trea, sex respektive sju poäng efter. Ämtervik avslutade serien med två segrar och en förlust och hamnade på en klart godkänd fjärde plats i tabellen. Detta hade varit den klart bästa säsongen laget gjort i föreningens historia. Det blev totalt 20 poäng efter åtta segrar, fyra oavgjorda och fyra förluster med målskillnaden 37-26. Gunnar Jonsson blev lagets bäste målskytt med sina tolv gjorda mål men även Håkan Ludvigsson hade god utdelning och svarade för elva mål. Håkan gjorde dessutom, precis som Per Andersson, sin etthundrade match för ÄFF och de hedrades för detta med priser på avslutningsfesten som hölls på ordenshuset i Västra Ämtervik efter säsongens slut. Priset som bäste spelare gick till Kjell Axelsson och hederspriserna, som tvåa och trea i omröstningen om bäste spelare, gick till Alf Berggren och Jahn Ahrn. Pris för sitt träningsflit fick Per Andersson, Håkan Ludvigsson och Sven Norell.
A- laget gjorde alltså sin bästa säsong någonsin men riktigt lika bra gick det inte för B- laget. I sin comeback i reservlagsserie Fryksdal vann laget inte en enda match. Det var visserligen inte så mycket riktigt stora förluster, 0-9 mot Mallbacken och 1-8 mot Lysvik var de värsta, men det blev trots allt sexton förluster på arton matcher, vilket inte var något vidare bra resultat. De två oavgjorda matcherna var 3-3 mot Velen och 4-4 mot Lysvik. Totalt deltog 29 stycken spelare i B- laget och av dessa var Alf Berggren den ende som var med i samtliga. Bäste målskytt blev Anders Haster och till bäste spelare utsågs Magnus Karlsson. Magnus sågs nu som en riktig het kandidat till en plats i A- lagets startelva till nästkommande säsong. Det lag som vann reservlagsserie Fryksdal var Rottneros IK, två poäng före Gräsmark. I RIK återfanns killar som Anders Ahlberg, Tomas Hägg och Kaj Andersson.
Ämterviks FF hade alltså avslutat en bra säsong, de hade för första gången uppträtt i vita dräkter och framtiden såg ljus ut.
Profil bland spelarna i Ämterviks FF 1977
Alf Berggren- lagets store försvarsdirigent under 70- talet och som 1977 gjorde sin bästa säsong i föreningen. Alf var en av de som låg bakom bildandet av föreningen 1974 och han blev då vice ordförande. Efter en bra säsong under ÄFF: s debutår spelade sedan Alf nästkommande säsong för Rottneros. Det blev mestadels spel i reservlaget hos RIK och innan säsongen var över kom han tillbaka till ÄFF. Året efter förstördes på grund av skador men 1977 var han tillbaka och gjorde en kanonsäsong. Han belönades bland annat med ett hederspris vid omröstningen om årets bäste spelare. Efter halva säsongen året därpå fick den aktiva karriären för Alf avslutas efter nya skadebekymmer men han gjorde några sporadiska inhopp vid flera tillfällen under åttiotalet. Det första av Alfs två gjorda seriemål för ÄFF kom i förlustmatchen mot Munkfors 1974 och det andra kom 1978 när ÄFF besegrade Lysvik med 1-0. I det sista inhoppet Alf gjorde var han med och fixade poängen åt ÄFF då han ordnade straffen som Kaj Andersson kvitterade till 1-1 mot Fensbol på. Alf var tränare eller lagledare under totalt 14 säsonger, han har varit ordförande under en lång period och han har flera år bakom sig som ungdomsledare i ÄFF. Med detta på meritlistan kan Alf definitivt ses som en av föreningens absolut viktigaste ledargestalter genom historien.
Totalt i Ämterviks FF
1974 | 17 seriematcher | 1 seriemål |
1975 | 1 seriematcher | 0 seriemål |
1976 | 2 seriematcher | 0 seriemål |
1977 | 16 seriematcher | 0 seriemål |
1978 | 9 seriematcher | 1 seriemål |
1983 | 1 seriematcher | 0 seriemål |
1985 | 1 seriematcher | 0 seriemål |
1988 | 1 seriematcher | 0 seriemål |
85 A- lagsmatcher varav 48 i seriespel.
78 B- lagsmatcher.
2 A- lagsmål.
6 B- lagsmål.
Den internationella fotbollen
Liverpool FC vann Europacupen. De besegrade Borussia Mönchengladbach i finalen med 3-1. Hamburger SV vann cupvinnarcupen och Juventus vann UEFA- cupen. Liverpool vann också den engelska ligan. Italienska mästare blev Juventus och den spanska ligan vanns av Atletico Madrid. Borussia Mönchengladbach försvarade sitt guld i Västtyskland och till Europas bäste fotbollsspelare utsågs danske Allen Simonsen.
Den svenska fotbollen
Det svenska laget nådde VM som skulle avgöras i Argentina 1978. Sverige kvalspelade mot Norge och Schweiz och med tre segrar och en förlust blev VM- biljetten klar. I allsvenskan vann Malmö FF tillbaka titeln som Sveriges bästa lag. Malmö vann allsvenskan sju poäng före Elfsborg. Elfsborgs målvakt Tore Stenbäcken satte nytt rekord med att hålla nollan i 674 minuter i sträck. Nykomlingen IFK Göteborg kom på sjätte plats och de tre Stockholmslagen AIK, Djurgården och Hammarby befann sig på nedre halvan av tabellen. Åtvidaberg och Västerås vann varsin division 2- serie. Damernas SM vanns av Jakobsberg när man besegrade Hammarby i finalen.
Den värmländska fotbollen
Värmlands enda division 2- lag KB Karlskoga hamnade denna säsong på näst sista plats i tabellen och blev degraderade till trean. I division 3 kom Arvika på sjätte plats i samma serie där blivande allsvenska lag som Häcken, Frölunda och Oddevold höll till. I en annan trea, division 3 västra Svealand, blev Karlstad trea och Sunne femma. Brage vann den serien och var på väg uppåt i seriesystemet. När Sunne och KBK möttes samlades 1400 personer på Kolsvik för att titta på matchen. Spelare som märktes i Sunne var Curt Forslund, Conny Nilsson, Allan Persson, Johnny Björk, Per- Olov Eriksson och Lars- Gunnar Dahlgren. Degerfors IF vann en tredje division 3- serie men de klarade inte att ta klivet upp i tvåan via kvalspel. I division 4 kom Rottneros IK på andra plats, en enda poäng efter IK Viking. Anders Ahlberg gjorde sina första nio seriematcher för RIK, samtliga startade han dock på bänken. Rottneros firade 1977 sitt 50- årsjubileum och Djurgårdens IF besökte Ekebyvallen och deltog i en turnering med RIK och Karlstad BK. Division 5- serierna vanns av Skoghall, Norrstrand och Arvika FK. Värmland hade sex stycken division 6- serier och de vanns av Villastaden, Persberg, Bäckalund, Västanvik, Edsvalla och Örnen. Värmskog gick återigen genom västra serien utan seger, däremot fyra oavgjorda, och hade nu inte vunnit sedan 1975. Lars Hagelin, Sunne samt Peter Hertzberg och Lennart Persson, Rottneros deltog i Värmlands lag vid elitpojklägret i Halmstad. Värmland vann också Svealandscupen där Ämterviksbördige Lennart Persson bidrog med flera gjorda mål. Sunne vann den centrala juniorserien där Rottneros kom femma. I Sunnes lag återfanns Peter Forslund, Gert- Ove Svensson, Svante Törnesson, Lars Hagelin och Anders Jansson. På damsidan vann Mallbackens IF division 2 västra Svealand. I laget spelade Lena Persson, Mona Persson, Bodil Person, Mary Sjögren samt förra ÄFF- spelaren Lena A Persson. Bästa Värmlandslag var dock Rävåsen som kom nia i division 1 Svealand. IS Emtarnas damer kom på fjärde plats i södra damserien.
Idrottsåret 1977
Ingemar Stenmark vann återigen världscupen i alpint och Björn Borg vann sin andra raka Wimbledonturnering efter att i finalen ha slagit Jimmy Connors. Tre Kronor besegrade Sovjetunionen två gånger under ishockey- VM i Wien. Det räckte bara till silver, guldet tog Tjeckoslovakien. Björn Waldegård vann RAC- rallyt och svenska dagbladets bragdmedalj gick till Frank Andersson för hans VM- guld i grekisk-romersk brottning.
Sammanställt av Tobba Nilsson, som lärde sig säga AIK under det här året.